Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
skamfilade av C. filiformis. På sin västra sida (läsidan) rensköljas
C. stricta-bestanden, och i bottenskiktet kvarstannar endast Ambly-
stegium, under det att bottenmaterialet ur de eroderade C. filiformis-
partierna hopas på deras västsida, som är ett där eventuellt anstaende
C. stricta-bestånds stötsida och barriär med slamackumulation och åt-
följande regeneration av C. filiformis. Under sommaren fullbordas.
sedan utbildningen av erosions- och ackumulationssida enligt den
Klingeska regeln. Ett och samma C. síricla-bestánd kan säledes.
samtidigt ge upphov till erosionsstrand (pà dess syd-vástsida) och en.
ackumulationsstrand (på dess nord-ostsida). Kommer därtill ver-
kan av isskjutning enligt principen: vinkelrätt mot sydväststrecket
(jfr anf. st. sid. 18).
Den kraftiga utbildningen av associationen i inmyrarna och utmed
myrkanterna, där vattnet om vintern»drar och rinner» under isen,
torde stå i orsakssammanhang med detta vattens syrerikedom och tu-
vornas friställning, som gynnar deras genomluftning under vilperio-
den. Särskilt kraftiga äro också enstaka, friställda tuvor, t. ex. k
kanten av »bryor» (grävda vattenhålor) och diken eller de öliknande
kollektivtuvorna i träsken och punsarna. En tuva vid ett dike (40
cm valten) i Hemse myr hade en vidd av 130 cm (bladverket.)
En annan játtetuva i en torrlagd puns mellan Risala och Eskel-
träsk visar fig. 1. Dessa tuvor äro vanligen lokaler för en karak-
teristisk örtvegetation, därav ofta Lythrum Salicaria, Lysimachia vul-
garis och Peucedanum palustre. — Över förstnämnda tuva gjordes föl-
jande anteckning (’"/+ 1908). I toppen: Sculellaria galericulata IV,
Lycopus europaeus III, Vicia cracca I, Menyanthes I; på sidorna Spiraee
Ulmaria III, Menganthes III—IV, Alisma Plantago (1 ind.)’. — En kollek-
livtuva i Bjergesmyren hade följande utseende (!5/s 1902): Molinia V,
utgörande ett 10 cm högre parli i mitten, Menyanthes i samma
frekvens (III) som i det omgivande vattnet, men småbladig, Lysi-
machia Ill, Lyihrum (1 ind.) Succisa pratensis 1, Carex panicea III,
Carex Oederi I, Amblystegium stellatum III i toppen, A. scorpioides
V i periferien. — Tuvor av denna beskaffenhet utgjorde väl be-
gränsade, 50—60 cm vida, holmliknande partier i lokalens (Carex
filiformis-association.
Ekologi. — Den polära motsättningen mellan Carex stricta och
C. filiformis i associationsfördelningen är lika i ögonen fallande som
motsättningen mellan växttyperna, de representera, och har däri sin
ekologiska förklaring. Med hänsyn tagen till endast den vegetaliva
’ Den vanliga frekvensbeteckningen: I (enstaka) — V (ymnig).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
