Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
äng. — De normala sugrölterna hos C. siricta gå djupt ned i torven.
och då i analogi med vad i allmänhet gäller tuvbildningar dessas:
djupare bottenkäle försvinner senare än i omgivningen, så försenas
också rötternas inträde i funktion. Mot detta minus i tuvans eko-
logi balanserar dock den tidigare uppvärmningen av tuvkalotten,
som i själva verket bringar knopparna till en tidig utveckling —
enligt uppgift på orten tidigast av alla myrväxterna, varvid de nyss-
nämnda ytliga mullrötterna först komma till användning för absorb-
tion av smältvattnet och det tidigare, ju högre tuvan blir. Först
längre fram, parallellt med stigande transpiration och större vatten–
omsättning träda sugrötterna i funktion, men även dä för en del
skott (se ovan) ersatta av humusrötterna. Delta kan då för denna.
hemikryptofyts vidkommande vara ex. på den av Vani (1911) for-
mulerade satsen: »il existe donc une correlation entre la protection
contre l’hiver et la faculté de prolonger la période de végétation.»
Tuvans vattenhushállning torde kunna uppfatlas så, att sugrötterna:
betjäna med huvudstrómmen, under det att tuvan själv — en kom-
pakt svamp med stomme av skott, rötter och mellanfyllning av
detritus — vid nederbörd ackumulerar vatten och förmedels de
vikarierande ytrötterna provisoriskt uppehåller vattenbalansen. Huru
viktiga i tuvans liv dessa adventivrötter äro, kan vidare förstås av
den konkurrens om grundvattnet, den djupare rotfilten har att ut-
stå med den omgivande, intensivt valtenkvarhållande Amblystegium-
torven, som är associationens karakteristiska följeslagare. Torven är
för växtrölterna en fysiologiskt torr botten. Gentemot den Schimperska
åsikten om orsaken härtill invänder CoovipÉ (1910), att den knap-
past är hållbar beträffande torv på kalkgruad, och ser orsaken t
den humifierade, m. 1. m. kolloida torvens oerhörda vattenkapa-
citet, varvid dock icke överskottet kommer rötterna till godo utan:
stannar ovan torven. Och mältad med vatten är den impermeabel
därför. — Och när även inuti tuvan humifieringen nått en viss.
gräns och konkurrensen med den pakomna nya vegetationen stöler
till, börjar C. síricla-tuvans avdóende på allvar i och med en ge-
nomgäende vatten-näringsbrist.
Carex stricta-associationen är den mest motstandskrafliga mot ero-
sionen och t. o. m. gynnas därav (jfr ovan). Saken kan också från
en annan utgångspunkt uttryckas så: typen lämpar sig för slamfångst
i stritt vatten. Tänker man sig ett sedimenteringsområde, t. ex.
Storsäv — som hyste en tämligen regellös blandning av sump-
växtbestånd under gynnsamma betingelser för alla — så småning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
