Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
i periferien Menyanthes III—-IV, Carex filiformis II; en torva 25 em djup
upptogs; kompakt av C. stricla-torv; i dess undre del ånyo en multnande
C. filiformis rosett; — ett stratigrafiskt bevis för successionen C. fili-
formis — C. stricta.»
Ytterligare en dylik holme fran denna lokal beskreys ovan sid. 166.
I associationens förhållande till andra är ay betydelse artens rela-
tivt stora ljusbehov, som flera observationer gavo vid handen. Milt
i ett tätt Cladium-bestand pa progressivt stadium patraffas ej C. stricta
men väl enst. — tunns. C. filiformis. Enligt anteckning !?/? 1904 an-
träffades C. siricta högst 1—2 m in uti Cladium-bestandet fran dess
kant, Amblystegium scorpioides upphörde redan 0,5 m fran kanten.
Beträffande arlens transpiralion ma här för fullständighetens skull
göras en kort antydan ur en föreliggande grafisk tabell, samman-
fatlande seriefórsók (enligt vägningsmetoden) över avdunstningen fran
avskurna blad av flertalet av myrens fanerogamer. Vattenförlusten
(i procent av friskvikten) avvägdes första dagen för varje timme,
därefter för vart dygn. Kurvan för Carex stricla är närapå sam-
manfallande med den för C. Goodenoughii och visar även ett visst
närmande till den för Molinia. Absolut taget är avdunstningen livligare
för dessa två Carex-arter än för de andra, undantagandes C. Oederi.
I spridningsekologiskt hänseende är för arten egen dess i förhäl-
lande till övriga sump-Carices tidiga fruktspridning, förut påpekad av
SERNANDER (1901), som anger densamma infallande i Närke mellan
den °’/s (första uppträdande i driften) och ?"/; (dà fruktställningarna
stodo bara). I Mästermyr hade den till större delen släppt fruk-
terna den */; 1904; den 5/7 1905 voro de till hälften avfallna,
likaså den */; 1906. Den *?/; 1905 sägos massor av frukter på vatten-
ytan i tilloppsän. Den ’!5/& 1908 har jag antecknat som fruktsläpp-
ningens början. — I sydligaste Sverige försiggår således artens frukt-
släppning från mitten av juni till slutet av juli. En utpräglat
tachyspor art sålunda. Ett otvetydigt orsakssamband förefinnes
emellertid mellan denna tachyspori och en annan bland perenner
mycket sällsynt egenskap, nämligen den att ingå i groning ome-
delbart efter fruktsläppningen och fullborda den under sam-
ma vegetationsperiod. Sålunda iakttogos groddplantor den *4/7
1905 tunnsádda i Övergängszonen; längre ut i Carex síricla-bàltet
funnos de rikligt; och likaså den °’/s 1902 i Amblystegium-kuddarna
kring C. stricta-tuvorna. Att de groende frukterna voro av den inne-
varande årgången framgick därav, att de alltid lågo i dagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
