Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
’voro lika gröna som de ännu kvarsittande frukterna. Tydligast
framgår det av följande anteckning från Asaträsk i Linde s:n den
18406:
»Hopar av C. stricta-groddplantor och frukter vid C. stricla-tuvorna i
diket, ordnade i strängar rakt under de lutande stråna: det är tydligt,
att groddplantorna äro av detta års frukter; dessa och groddplantorna
finnas på ytan av dyn, ej såsom hos de andra (t. ex. C. Oederi) ett stycke
ned, överlagrade av várslam.»
Anställda groningsförsök bevisa samma sak (LJUNGQvisT 1915).
Därvid grodde nog också enstaka frukter av en del andra arter
samma år, t. ex. den närstående Carex acuta (frukterna insamla-
des i Uppsalatrakten den !/s 1908). Säkerligen en artificiell groning
(några frukter den **/) — den högre rumstemperaturen). Men en-
ligt mina observationer har Carex stricta (åtminstone på Gottland)
normalt sin (proleptiska) groningstid under sommaren. Tvivels-
utan att uppfatta som en fixerad prolepsis, vars betydelse ligger däri,
alt avkomman vanligen fästes i moderindividens närhet, i stället för
att som vanligt efter frukternas övervintring fördelas utöver sprid-
ningsområdet tillsammans med de andra kommensalerna. I följd av
den proleptiska fixeringen komma de ej med i den allmänna hy-
drochorien under vären, och detta är jag böjd giva en bestämd
associationsekologisk betydelse. Som nämnt framträder C. stricta-
associationen renast på lokaler med m. 1. m. erodiv botten, således med
åtminstone under vilperioden (sammanfallande med högvattnet) ström-
mande vatten. Utpräglade sådana vattenstråk hållas relativt fria
från lättare sediment samt spridningsenheter av dettas specifika
vikt (t. ex. Carex filiformis). Ett urval är således att vänta därav till
förmån för antingen mycket tunga frukter eller sådana, som genom
groning fixerats därstädes före högvaltensäsongen. Enda exemplet
på det senare fallet är just Carex stricta. Ju starkare strómdrag,
desto renare C. stricta association. [Den väsentliga anledningen till
motsvarigheten C. stricla — erodiv ståndort ligger ju dock i själva tuv-
typen (jfr ovan). — Den avvikande groningstiden för C. stricta torde
icke förut vara känd. Möjligen gäller den blott för silurområden.
Onekligen innebär den en tidsvinst för växten, som möjligen kan
tagas i betraktande såsom konkurrensfaktor, om man vill försöka
sig på att förklara, varför en ekologiskt så närstående art som Carex
acula praktiskt taget saknas på Gottland.
Fruktspridningen — ej blott avlossningen — hos C. stricta för-
siggår således på högsommaren och sker på två sätt. Den ena på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
