Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
1913), men att en gemenskap existerar med Västarktis även beträf-
fande en verklig elementararl, är en nyhet. A. glabrata (J. Vahl)
Pors. är att inrangera inom den nordostliga gruppen av växter
inom var fjällflora (Tu. C. E. Fries 1. c), och härigenom kommer
dennas förut stora procenthalt av västarktiska former att ökas. För
närvarande är blott föga känt om artens skandinaviska utbrednings-
område, men sannolikt skall den visa sig finnas på flera ställen i
de nordskandinaviska fjällen.
Uppträdandet av A. intermedia Roseny.) Pors. i Lule Lappmark
kan måhända förefalla mindre egendomligt, med hänsyn till vad
som sagts om växtens egentliga natur. Det giver emellertid ett
uppslag till diskussion av ett ännu föga diskuterat växtgeografiskt
problem, nämligen pa vad sätt A. alpina (L.) Gertn. > inkommit
till Skandinavien och spritt sig därstädes. Typisk A. alpina (L.)
Gertn. 5 sätter aldrig frön, och någon effektiv spridning genom de
korta sterila rosetterna kan knappast antagas hava ägt rum i post-
glacial tid. Att arten uppkommit ur A. dioica (L.) Gertn. här i
Skandinavien under eller efter istiden, och att förekomsten av J-
individ pa så sätt skulle kunna förklaras, är uteslutet. Däremot
talar den vidsträckta circumpolära utbredningen i nutiden.
Mig veterligt är JUEL den ende, som försökt belysa frågan. Fram-
hållande, att ~-exemplaren av A. alpina (L.) Gertn. icke spela någon
som hälst roll för artens vidmakthållande, fattar han ~-individen
som »atavismer» från en tid, dà A. alpina (L.) Gzertn. ej var apogam,
eller rättare sagt såsom »atavismer» från två ej apogama stamarter,
ur vilka A. alpina (L.) Gertn. framgått såsom apogam hybrid-
avkomma. Hantypen är enligt JvEL utdöd, men understundom in-
träffar ett återslag, och ett hanligt individ alstras ånyo.
Spörsmälet om uppkomsten av A. alpina (L.) Gzrtn. är för Skandi-
naviens växtgeografi av ringa betydelse, då den som art helt visst
existerat redan under istiden och sannolikt även före denna. Teo-
rien angående >-formens uppträdande är däremot av största bety-
delse. Kunna +-individ verkligen alstras ur 2-exemplarens apo-
gamt utvecklade frön, är frågan om A. alpina (L.) Gertn. > inom
Skandinavien löst. Den senare tidens ärftlighetsforskning synes
emellertid ej giva stöd för en sådan teori. Till dess det experi-
mentellt visats, att J-individ uppväxa ur frön av A. alpina (L.)
Gerth. 2, måste saken hållas för mindre sannolik.
Måhända har gåtan en annan lösning. Hanformen har, såsom
av förteckningen ovan synes, en helt annan och mera inskränkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
