Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
utbredning inom Skandinaviens fjälltrakler än honformen, som
snart sagt ej saknas på något enda fjäll. A. alpina (L.) Gertn. —
är — av hittills gjorda fynd alt döma — till sin utbredning svagt
bicentrisk, under det att 2-formen är typiskt ubikvisit. Om så är
förhållandet, och ej slumpen på grund ay –exemplarens sällsynt-
het gjort, alt min förteckning över hittills gjorda fynd fått ett ut-
seende, som ej motsvarar verkligheten, så synes mig en rimlig för-
klaring till förekomsten av –individen inom Skandinavien vara
given. Den hanliga formen — liksom den honliga — kan hava
ingålt i den mecklenburgoglaciala floran under istiden (Tu. C. E.
Fries |. c. Ifrån dennas refugier i Norge har 2-formen genom
sina för vindspridning väl utrustade frön hastigt sprilt sig till de
nyutsmälta fjällen; att dessutom även invandringsströmmar till-
kommit från nordost och måhända även från söder, är troligt.
Hanformen förmådde emellertid ej taga det nya land, som utsmälte,
i besittning annat än steg för steg, synnerligen illa utrustad, som
den är, i spridningshänseende. Från de tvenne refugieområdena —
ett i norra Norge och ett i södra — har den ej lyckats tränga längre
fram under de gångna årtusendena, än vad fyndlistan antyder.
Förekomsten i Lule Lappmark av den egendomliga könsform av
A. alpina (L.) Gertn., som gar under namn av A. intermedia (Rosenv.)
Pors., kan måhända förklaras pa ett analogt salt som A. alpina
(L.) Gertn. >. Med hänsyn till att växten hittills blott är känd
från norra Skandinavien, ligger antagandet närmast till hands, att
den under istiden blott existerat på det nordnorska refugieområdet.
— En annan möjlighet är dock även tänkbar. Av alla tecken att
döma hava individen från Lule Lappmark vuxit under extremt
ogynnsamma förhållanden — på snölägemark eller på hög nivå.
CORRENS undersökningar över blommornas kön förtjäna i detta
samband beaktande. Hos en ras av Satureia hortensis, som har såväl
9.liga som 7-liga blommor, framkallades av kulturer under olika
yttre förhållanden följande resultat. Under ogynnsamma närings-
betingelser blevo samtliga blommor rent honliga, under gynnsamma
undertrycktes de honliga blommorna, sa att nästan uteslutande c-
liga blommor producerades. Att ej samtliga blommor blevo „-liga
anser CORRENS bero därpå, att det »in praxi nicht möglich ist, alle
Blütenknospen in ‘besonders günstige Ernährungsverhältnisse zu
bringen». Är det nu möjligt, att könskaraktären i blommorna hos
A. alpina (L) Gertn. > på analogt sätt påverkas av yttre inflytan-
den? Därom veta vi för närvarande intet. Måhända förhåller det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
