Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Kvikkjokks kyrkby åren 1891 och 1892, dels samma mängd insamlad på
Alnö vid Sundsvall.> Rosendahl fortsätter: »Sedan jag genom förberedande
försök övertygat mig, att såväl den lappska som den från sydligare ort
insamlade roten gent emot någras uttalande verkligen var alkaloidför-
ande och giftig började själva undersökningen.> Om dessa försök att
själv utröna giftigheten säger han: »Efter att hafva söndertuggat några
rotstocksbitar, förnam jag inom kort myrkrypningar i händer och fötter
samt senare en egendomlig känsla af afdomning i dessa delar, hudsen-
sibiliteten inom ansiktet var betydligt nedsatt. Tyngd öfver hjässan, yrsel
och kräkning voro i öfrigt de enda och snart öfvergående symtomen.»
Redan sommaren 1882 hade Rosendahl gjort en resa till St. Peters-
burg för att studera farmakognosi. Under åren 1892 och 1893 vistades
han för medicinskt-farmaceutiska studier vid universitetet i Dorpat, där
han arbetade under professorerna G. DRAGENDORFF och R. KOBERT, St.
Petersburg samt Berlin, och härunder framskredo arbetena på gradual-
avhandlingen så, att denna kunde ventileras vid Karolinska institutet i
januari 1894.
Samma år blev Rosendahl docent i farmakologi vid Karolinska in-
stitutet och innehade förordnande som e. o. professor där och senare
vid Uppsala universitet. Den ?5/s 1895 utnämndes han till e. o. professor
i farmakologi och experimentel farmakodynamik samt farmakognosi vid
nämnda universitet, beviljades avsked den !*/» 1896 och förordnades den
5/7 1895 till lärare i naturalhistoria och farmakognosi vid Farmaceutiska
institutet i Stockholm samt blev 1901 e. o. professor och 1912 professor
därstädes i botanik och farmakognosi, en befattning, som han innehade
till sin död.
Åren 1903—1904 och från 1910 till sin bortgång var Rosendahl före-
ståndare för Farmaceutiska institutet.
Rosendahl var tidvis under åren 1892, 1893 och 1894 läkare vid
observationsanstalten mot kolera vid Bredvik och Västra Hästholmen,
var sommaren 1895 praktiserande läkare i Ronneby, 1896 läkare vid
Rindö brunn invid Vaxholm och intill sin död praktiserande läkare i
Stockholm.
Utom redan omtalade resor vistades Rosendahl somrarna 1881 och
1883 för botaniska studier i Norges fjälltrakter; besökte 1901 och 1902
Dovre och 1917 Bergentrakten. 1895 vistades Rosendahl, sedan han med
statsunderstöd besökt farmakologiska kongressen i London, under tre
veckor för botaniska arbeten vid Kew botaniska trädgård. Efter besök
på farmakologiska kongressen i Moskwa 1897 företogs en resa i botaniskt
syfte till Krim. Han besökte 1903 Italien (särskilt Mortala) och Schweiz
samt 1911 Italien och Böhmen.
Särskilt de senare åren gjorde han för ormbunksstudier omfattande
resor i Sverige, så till Jämtland 1904, 1906, 1910, 1912 och 1916, Torne
Lappmark 1905 och 1908, Gottland 1909, Värmland 1910, Halland och Bohus-
län 1914, Småland och Östergötland 1915, Angermanland 1916 etc.
I december 1912 reste Rosendahl till Kanarieöarna, där han efter
ett kortare besök på Madeira gjorde vidsträckta exkursioner och ägnade
särskilt ormbunkarna och kulturväxterna sitt intresse. Från dessa »in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
