Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
(jfr t. ex. J. ERIKSON i Bot. Notis., 1915). För övrigt har en dylik
uppfattning långt tidigare uttalats om D. glauca fastän under ett
annat namn. M. N. Bryrr beskriver nämligen i »Norges Flora,
1:ste Deel» (1861) en Aira caespilosa—humilis, som enligt original-
exemplaren i Hb. Christ, är alldeles identisk med D. glauca. Biyrr
skriver om densamma (anf. st., sid. 100): »Den 3die Varietet, som
forholder sig til Hovedarten som A. uliginosa til A. flexuosa, har
jeg kun seet paa tidligere oversvommede Bredder af Elve frem-
kommen efter Vandets Fald».
Av ovanstående framgår, alt jag omöjligt kan Lillerkänna De-
schampsia glauca någon högre systematisk rang. Den är en myc-
ket typisk »herbarieart». Men naturligtvis innehåller även JD. caespi-
tosa en hel mängd skilda raser. Därför kan det möjligen vara be-
rättigat att åtminstone tillsvidare behålla D. glauca som en varietet
av D. caespilosa, dà den såsom utpräglad ändock företer en karak-
teristisk habitus. I dylikt fall bör den betecknas D. caespitosa (1..)
PB. var. glauca (Hn) Wg.
Naturligtvis har det intresserat mig alt genomgå tillgängligt her-
bariematerial av Deschampsia-former för att se, om D. glauca an-
träffats även på andra ställen än de ovan omtalade. Det har visat
sig, att den hittills iakttagits på stränderna av några större sjöar
med stor vatlenstandsamplitud och dessutom på några älvstränder.
Jag har sett den fullt utpräglad från nedanstående ställen.
Sverige:
Dalarne. Vika: nära Karlslund vid Runn (1917); Ål: Sunknäs vid In-
sjön (1917); Siljansnäs, Rättviks, Sollerö och Mora socknar vid Siljan
1915—1918 G. SAMUELSSON).
Jämtland. Östersund (Hb. HARTMAN); Frösön vid Storsjön (1843
P. J. BEURLING); Oviken: Dillne vid Storsjön (1909 E. WARODELL); Kall:
Huså vid Kallsjön (1856 TH. O. B. N. KROE); Åre: Duved vid Duveds-
älven (1916 W. BRENNER).
Pite Lappmark. Arjepluog: Piteälvens ava nedanför Stora Skärfa-
fallet (1918 H. E. JOHANSSON).
Lule Lappmark. Jokkmokk: Bäckaskog (1910 O. VESTERLUND); Gelli-
vare: Suolokajokk (1910 G. JÖNSSON).
Torne Lappmark. Jukkasjärvi: på stränderna av Torneträsk nedan-
för Nedre Kaisepakte (1852 C F. FRISTEDT o. F. J. BJÖRNSTRÖM), Torne-
träsks station (1908 TH. C. E.. Fries) och Abisko station (1910 H. DAHL-
sTEDT, 1912 E. SÖDERBERG, 1916 G. SAMUELSSON); Karesuando: Pältsajoki
(1909 Ta. C. E. FRIES)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
