Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den omnámnes nu från två ställen i Jämtland samt ett i’var-
dera Dalarne och’ Torne Lappmark. Dessutom omtalas en
förmodad bastard, D. caespilosa x glauca. Senare har växten be-
handlats av A. PALMGREN |i Meddel. Soc. Fauna et Flora Fenn.,
Bd 37 (1911), sid. 12), som antráffat den på stranden av Torne träsk
och finner den efter all sannolikhet vara en självständigart. Dess-
utom framhåller PALMGREN, alt NEUMANS D. alpina *Fellmanni från
Ponoj, vilken ej är axgroende, även tillhör D. glauca.
Genom NEUMANS uppgift om förekomsten av Deschampsia glauca
vid Siljan i Dalarne, kom jag att intressera mig för växten och
eftersöka den främst på Siljans stränder. Sommaren 1915 fann
jag den också på flera ställen, först på Sollerön, sedan även i Mora.
Den överensstämde här väl med HARTMANS i Hb. Ups. förvarade
original. Den växte rikligt på Siljans stränder i en zon, som på
försommaren varje år översvämmas av sjöns högvatten, på Sollerön
tillsammans med t. ex. massor av Equiselum variegatum och Scirpus
uniglumis jämte andra för denna zon karakteristiska arter. Men —
uppåt strandens högre delar övergick den utan gräns i typisk D.
caespitosa. Och jag fick genast ett bestämt intryck, att det blott
rörde sig om en standortsform av nämnda art. Sedan jag sett
den på åtskilliga ställen vid Siljan samt dessutom på stränderna
av Runn (Dalarne) och Torneträsk på alldeles samma sätt, så
har jag blivit fullt övertygad om riktigheten av denna uppfattning.
Några distinkta karaktärer i axens byggnad har jag alls icke kun-
nat finna. Det blir endast kvar en låt vara ganska utpräglad ha-
bitus, framkallad av den bleka, i regel föga utbredda vippan med
dess små småax och de korta, blågröna bladen, egendomligheter,
som dock helt kunna förklaras genom den ovanliga ståndorten.
Exemplar, som från Siljansstranden inplanterades 1917 i Uppsala
botaniska trädgård förändrade också i hög grad sitt utseende, men
dogo tyvärr på grund av torka, innan de blevo fullt utvecklade det
följande året. Senare har även: Tu. C. E. Fries kommit till en
liknande uppfattning om växtens systematiska valör och har i sin
nyss utkomna »Floran inom Abisko nationalpark» [Vet.-Akad:s Ark.
f. Bot., 16: 4 (1919), sid. 41) betecknat den säsom- »sannolikt endast en
kallvattensform av D. caespilosa».
Enligt ovan hävdade uppfattning skulle alltså Deschampsia glauca
vara en ståndortsform av D. caespitosa, i huvudsak analog med
D. setacea (Huds.) Richter i dess förhållande till D. flexuosa, sådan
denna förra uppfattas, och troligen med rätta, av flera författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
