Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
skog; Älvkarleby Björkön i Dalälven; Östervåla, Nora och Enåker
flerst.
Sc. uniglumis. Vid Mälaren trol. ej sällsynt, t. ex. »strander och
kärr pa Färingsön (= Svartsjölandet), m. fl. st.» (BN. 1845, sid. 203);
Adelsö Björkö; Enköpings-Näs Långholmen; Häggeby (HN!). Vid
Dalälven likaså t. allmän, ätm. i Nora, Söderfors och Älvkarleby.
Tämnarens stränder vid Harbonäs m. fl. st. Österunda Al (LÉNSTR.
1888. Edebo Järinge (R. Mosrn!).
Sc. caespilosus (austriacus). Ny för n. Uppl.: Älvkarleby Glamsen,
Storön, Bölsjön; Hällnäs Fräkensjön, Hjälmunge träsk. Förut känd
frän v. Uppl., där den isynnerhet är allmän i högsta delarna av Vittinge
och Järläsa m. fl. snr.
Schoenus ferrugineus. T. allmän i de nordligaste socknarnas skogs-
trakter frän Gästriklands gräns till västra delen av Forsmark; inät
landet ungefär till linjen Hyttö—Strömsberg—Lövsta bruk—Frebbenbo.
Utom detta område: Bórstil Lugne mosse (THED. Fl.)!, Östhammars-
mossen (ibid.), Snäcksjön, Strómsjón, Björnholmsträsken; Valö; Film
och Jumkil (THED. Fl.; sistnämnda lokal, först anförd av EHRHART,
torde dock tarva bekräftelse). Troligen i ännu flera snr i n. Uppl. —
Den rena Schoenus ferrugineus-associationen är ett av n. Uppl:s mest
karakteristiska växtsamhällen och intager i synnerhet i Älvkarleby och
Hållnäs betydliga arealer.
Cladium mariscus. Finnes i de 4 nordligaste kustsocknarna och torde
på Hållnäshalvön ha sina rikaste svenska fastlandsförekomster. Arten
är här ej helt bunden till sjöar utan förekommer även i stora rena
bestånd insprängd i diverse kärrsamhällen, isynnerhet Schoenus ferru-
gineus-, Carex lasiocarpa- och C. panicea-associationer. Hittills har jag
upptäckt ett 20-tal lokaler: Hållnäs sjön »Kammva» vid Malen, Granklo-
sjön, Elronsjön, Djupfjärdssjöarna (sparsam), L. Rönfjärdep, sjön »Bränn-
lägde» 6. om Hallen, vid L. Västerfjärden, St. Västerfjärden och kärren
v. därom, kärren »Norrmossen» och »Bosundet» nära Storboda, Fräken-
sjön, Degerträsket, Lissglosjón, Björnsjön, Skälsjön och kringliggande
kärr samt Runsjön (= fólj); Österlövsta Runsjón och Lanholmssjön;
Västland en tjärn sydost om Gällbo, kallad »Storsjön»!; Älvkarleby
Bölsjön, artens nordligaste svenska lokal. — På de två sista ställena
sparsam och blott sedd steril, eljest vanligen i stor mängd och rikligt
fruktificerande. Förut känd från två sjöar i Rosl., nämligen Harg
Sandasjón (upptäckt 1882 av J. A. BLADIN enl. THED. mscr. och Hb. Ups.)
samt Väddö Marsjön (1900, O)! Jfr SBT. 1913, sid. 31.
Rhynchospora fusca, förut blott angiven för St. skärg. och c. Uppl., är
vida ymnigare i dess n. och v. delar. Valö vid Älgsjön (F!); Hållnäs
t. allmän; Österlövsta Runsjön; Bäckdammen vid Lövsta bruk (HN
mscr); Västland vid Träsksjön; Älvkarleby, Söderfors, Nora (EN)!
och Enåker (id.)! flerst, inom Dalälvens översvämningsområden; Vittinge
flerst.
Carex arenaria. Fullt säkra växtställen äro blott Sandhamn (St. V.)!
och »Norrtäljevikens strand» (A. FL!, Hb. Ups.), förmodligen samma lokal
som »Wätö» (ScHAG, 1845. Övriga äldre uppgifter, nàml. Blidö och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
