Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
gren. Han utgår uteslutande från fält- och bottenskiktens natur. Ingen
hänsyn tages sålunda därtill, huruvida ett skogs- eller snårskikt före-
kommer eller ej. Lavhedar och lavbjörkskogar sammanslås sålunda,
ängar och ängsbjörkskogar o. s. v. Indelningen ter sig på följande sätt:
"A. Hedserien.
a. Risrika lavhedar.
1. Calluna-hedar.
2. Cladonia-hedar.
3. Cetraria nivalis-hedar.
b. Gräsrika lav- och mosshedar (jämte snölägesamhällen).
c. Risrika mosshedar.
B. Ängsserien.
a. Gräs- och hógvuxna ängar.
b. Källdragens mossängar.
Myrserien.
a. Carex-myrar.
b. Eriophorum- och Scirpus caespitosus-myrar.
c. Ris-myrar.
D. Vattensamhallen.
(&E
Att här kritiskt referera samtliga dessa växtsamhällen kan ju icke
ifrägakomma. Några punkter, där referenten har en från förf. helt av-
vikande mening, må dock beröras. Den av SAMUELSSON gjorda sam-
manslagningen av hedar, snår och skogar måste betecknas som synner-
ligen olämplig. Förf. går t. o. m. så långt, att han anser de alpina
växtsamhällena endast vara självständiga utbildningsformer av markfloran
i barrskogarna. Enligt denna uppfattning tillhöra således en blåbärsrik
lavtallskog, en blåbärsrik lavbjörkskog och en blåbärsrik lavhed en och
samma association. Likaledes en örtrik granskog, en örtrik björkskog,
ett örtrikt videsnår och en äng föras till en association, blott överens-
stämmelse existerar i fältskikten. Konsekvenserna av ett dylikt för-
faringssätt bliva nog så betänkliga, vilket också författarens arbete ger
vid handen, när han skall beskriva vegetationen i björkregionen. Han
talar där om hedar, utan att i varje speciellt fall klargöra, huruvida det
är fråga om verkliga hedar eller björkskogar tillhörande hedserien. För
en läsare blir det under sådana omständigheter omöjligt avgöra, hur
förhållandena gestalta sig. Det hade t. ex. varit av stort intresse att få vet-
skap om, hur pass vanliga verkliga hedar äro inom björkskogsområdet, men
att ur beskrivningarna utläsa detta är helt enkelt ogörligt. De principiella
skäl, som föranlett förf. att sammanslä hedar och skogar o. s. v., äro,
att skogsskiktet ej skulle ha någon ekologisk betydelse för undervegetatio-
nen. Huruvida detta antagande är sant, torde åtminstone kunna disku-
teras. — Beträffande de av förf. skildrade »gräsrika moss- och lavhedar-
na» skulle åtskilligt kunna anföras, icke så mycket om begränsningen av
dem som fastmer om den allmänna betydelse förf. fäster vid deras upp-
trädande. Det utmärkande för de av SAMUELSSON beskrivna gräshedarna
är, förutom rikedomen på »gräs», uppträdandet av ris, såsom Empetrum,
blåbär, lingon samt lavar, bland vilka särskilt Cladonia alpestris och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
