Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
av O. NonpsrEDT (45). Därpå följde större eller mindre arbeten av
A. G. NarHonsT, F. ARESCHOUG, MORTENSEN, C. G. H. THEDENIUS
och G. ANDERSSON.
ARESCHOUG ägnade den i Immeln växande Trapa-formen ett in-
gående studium. På grund av dess stora både vegetativa och florala
olikheter med den pà kontinenten levande typiska arten, beskrev
AnEscuovG i Ofversigt af Kongl. Vet. Akad. Férh. av år 1873 Im-
meln-formen som en sárskild varietet under namnet conocarpa. |
samma publikation och även i en senare av år 1888 (9) uttalar han
den fórmodan, »att ifrágavarande varietet utvecklat sig ur den ty-
piska formen under inverkan av förändrade yltre lifsvillkor».
De viktigaste och mest omfattande av ovannämnda arbeten äro
de av NATHORST (38—42). Genom dessa erhölls kännedom om flera
nya subfossila fynd i Skåne och Blekinge. Vidare lämnades vik-
tiga bidrag till kännedomen om sjönötens fruktformer, och sättet
för växtens spridning. I ett år 1888 utkommet arbete »Om de frukt-
former af Trapa natans L., som fordom funnits i Sverige», läm-
nade han en sammanfattning av sina forskningar. Denna avhand-
ling innehåller en sådan rikedom på fakta och originella uppslag,
att den alltid kommer att räknas som ett klassiskt arbete inom
den numera mycket omfattande Trapa-litteraturen.
MORTENSEN (36) och THEDENIUS (76) bidraga med tvenne smärre
meddelanden om Trapa natans’ uppträdande i Immeln, och i en ar
1889 utgiven uppsats redogör G. ANDERSSON (1) ingående för ett
Trapa-fynd i Ljunga socken i Småland.
Nästa epok inom Trapa natans’ upptäcktshistoria i Sverige bildar
året 1895. Då anträffade R. SERNANDER och K. KJELLMARK (62)
subfossila Trapa-frukter i Gottersätersmossen, Axbergs socken i
norra Nürke.! Detta fynd erbjöd ett särskilt stort intresse på grund
av fyndortens läge hela två breddgrader norr om den nordligaste
förut kända växtplatsen, Hemsjön i Misterhults socken. Sin största
betydelse erhöll dock fyndet genom att sjönötens uppträdande och
försvinnande nu sattes i samband med de redan tidigare konsta-
terade postglaciala klimatväxlingarna. — Trapa uppfattades som
en värmekrävande växt. Dess stora utbredning gynnades ekologiskt
sett direkt av den postglaciala värmetidens klimatförhållanden. Ut-
döendet framkallades av den klimatförsämring, som avbröt värme-
! I detta sammanhang bör framhållas att G. ANDERSSON år 1894 upptäckte fossil
Trapa i ej mindre än fyra mossar, tillhörande skilda vattensystem i södra Fin-
land (3 o. 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
