Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
skedet. — Utgående från denna uppfattning av växtens värmekrav
har man inom den nordiska torvmosseforskningen alltifrån denna tid
använt Trapa natans som ett slags »värme-ledfossil».
Trapa-undersökningar, som senare utförts, ha ock i väsentlig grad
inriktats på att belysa olika skeden av den kvartära tidens klima-
tologi. En följd härav är,, att sedan år 1895 de flesta Trapa-
uppgifter publicerats i geologiska tidskrifter och ej som förut i
botaniska.
Efter det första fyndet av subfossila Trapa-frukter i Närke dröjde
det ej länge, förrän liknande upptäckter gjordes på ett flertal andra
ställen inom samma landskap, samt i Södermanland, Småland,
Blekinge, Skåne och Västmanland. År 1910, vid tiden för geolog-
kongressen, var antalet publicerade fyndställen ij Sverige trettio.
Bland dem, som upptäckte eller i tryck offentliggjorde nya lokaler
märkas främst G. ANDERSSON (2), N. Horst (24) KJELLMARK (29),
NATHORST (43) L. von Post (50 o. 51) och SERNANDER (64). Att
här lämna en ingående redogörelse över dessa Trapa-fynd och de-
ras vetenskapliga värde skulle föra alldeles för långt och fordrar
dessutom en ingående behandling av hela torymosseforskningens
historia. Till de mera anmärkningsvärda bland dem återkommer
jag dock längre fram.
Efter 1910 har, som inledningsvis nämndes, antalet Trapa-fynd
ökats i hög grad. Många av dessa ha gjorts tämligen slumpvis, i
samband med diverse torvmarksundersókningar, men ett ej ringa
antal är resultatet av särskilt bedrivna efterforskningar. De under-
sökningar, som jag själv utförde 1910—1913, och vilka bl. a. av-
sågo att bestämma nordgränsen för växtens forna utbredning, ha
sålunda till stor del haft karaktären av ett systematiskt bedrivet
uppspårande. Av delvis samma art äro också de av U. SUNDELIN
på sista åren utförda torvmarksundersökningarna i sydöstra Sverige,
vilka i hög grad ökat vår kunskap om sjönötens forna utbredning.
Han har nämligen från Östergötland, Småland och Blekinge redan
offentliggjort 71 nya fynd. Utom de av SuNDELIN (69—74) lämnade,
äro efter 1910 nya fynd publicerade av C. Kurck (30), O. GERTZ
(183, L. M. NEUMAN (44), L. von Post (52—54), N. RosÉN (58),
SERNANDER (66) och H. SmitH (67). Bland dessa förtjänar särskilt
att framhållas L. von Posts intressanta upptäckt av Trapa i ett
nytt landskap, Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
