Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
arktischen Gyttja-Schichten sieht man die charakteristische Salix-
Pollenkurve und in vorzüglicher Weise die Kurve des Pollens von
Myriophyllum alterniflorum.
Stockholm, Botanisches Institut der Universität,
im Mai 1920.
LITERATURVERZEICHNIS.
HEMBERG, E., Tallens degenerationszoner i södra och västra Sverige. —
Skogsvärdsfören. Tidskr. 1904.
HESSELMAN, H. och SCHOTTE, G., Granen vid sin sydvästgräns i Sverige.
— Ibid. 1906.
LAGERHEIM, G., Metoder for pollenundersökning. — Bot. Notiser 1902.
Post, L. von, Skogsträdspollen i sydsvenska torvmosselagerföljder. —
Forh. ved 16. skand. naturforskermote 1916.
—»—, Einige südschwedischen Quellmoore. — Bull. Geol. Inst. Upsala,
Vol: XV, 1916.
SERNANDER, R., Bidrag till den västskandinaviska vegetationens historia
i relation till niväförändringarna. — Geol. Foren. Förh., Bd. 24,
1902.
SUNDELIN, U., Fornsjóstudier. — Sveriges Geol. Unders., Ser. Ca, Nr. 16
1917. ,
WIBECK, E., Ur skogens historia i forna tiders Bohuslän. — Göteborg
1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
