Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Huvudarten är enligt såväl beskrivningen som WAHLENBERGS exem-
plar i Hb. Ups. otvivelaktig W. glabella, vilket övertygande påvisats
redan av RB. F. Frisrept i hans utmärkta framställning av de
nordiska arterna i Bot. Notis. 1865, till vilken jag för övrigt vill
hänvisa angående en del historiska data.
Efter vad som nu framhållits måste den Woodsia-art, som numera
kallas W. glabella R. Br., efter strängt formell tillämpning av nu
gällande nomenklaturreglers art. 48 bära namnet W. hyperborea
(Liljebl.) R. Br., och detta oaktat R. Brown själv främst avsett en
annan art. Men utan varje tvivel, skulle ett dylikt användande
av namnet W. hyperborea leda till en sådan varaktig förvirring,
som avses i art. 51 mom. 4 av samma regler. Och då har man
skyldighet att lata ett yngre »giltigt> namn gälla framför det äldre.
Efter en hårdragen tolkning av nomenklaturreglerna skulle emeller-
tid namnet W. glabella R. Br. såsom ett rent synonym till det fullt
giltiga Acrostichum hyperboreum Liljebl. kunna betecknas såsom
»dödfött». Ett användbart namn skulle alltså saknas, och ett nytt
namn borde därför skapas. Enligt min uppfattning vore dock
detta meningslöst, och anser jag växten alltjämt böra kallas W.
glabella R. Br., ett namn som aldrig kan missförstås.
2. Svenska fyndorter för Cystopteris Baenitzii Dörfl.
I Sv. Bot. Tidskr., Bd. 3, 1919, sid. 384, har H. V. RosENDAHL
lämnat en sammanställning av de da bekanta nordiska fyndorterna
för denna egendomliga växt. En enda, dà nypublicerad, var svensk:
Nacka i Södermanland. Den enda sedan tillkomna är också
meddelad av Rosenpaut (i Sv. Bot. Tidskr., Bd. 7, 1913, sid. 282):
Oneberget på Frösön i Jämtland. Genom granskning av samtliga
exemplar av Cystopteris fragilis (L.) Bernh. med mogna sporer i
Hb. Holm., Ld. och Ups. har jag fått fram några nya svenska
fyndorter. Dessa äro följande.
Härjedalen. Tännäs: Långberget (1879 K. F. Dusén), Flon vid Järvås-
bäcken (1920 G. R. Cedergren).
Jämtland. Frösön (1913 E. Sparre); Åre: Tännforsen (1910 H. V.
Rosendahl).
Norrbotten. Pajala: Kengis bruk (1849 L. L. Lestadius).
Pite Lappmark. Arjepluog: Vuoggetjälmejaure (1918 Hj. Möller).
Torne Lappmark. Juckasjärvi: Abiskojokk (1880 K. P. Hägerström),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
