Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Den naturligaste förklaringen till dylika uttalanden synes ju vid
första ögonkastet vara den, att ROMELLS växtsociologiska litteratur-
kännedom verkligen inskränker sig till det ringa (om man frånser
CLEMENTS” 512-sidors-volym och tidigare arbeten samt den för
RowELL tydligen okände franske författaren PAVILLARDS årligen
återkommande essaier) antal sidor, som publicerais om de rent
metodologiska problemen (= nomenklatur och definitioner enligt
ROMELLS terminologi) inom denna vetenskap. Det innebär ju för
övrigt en rätt underlig motsägelse alt, om man som ROMELL anser
dylika teoretiska arbeten överflödiga och skadliga, själv på ett så
energiskt sätt bidraga till att ytterligare öka deras antal. Man torde
emellertid knappast kunna förutsätta, att RowELL alldeles kunnat
undgå att åtminstone lägga märke till de ganska talrika vegetations-
monografier och andra icke metodologiska arbeten på sammanlagt
åtskilliga tusen sidor, som under det sista decenniet utgått från de
av ROMELL som »les nomenclateurs» betecknade sociologerna i
Uppsala och Zürich. Man kan dessvärre nog knappast undgå att
konstatera, att ROMELL i denna fråga söker föra sina läsare bakom
ljuset beträffande arten av de båda nyssnämnda skolornas veten-
skapliga verksamhet. Att NORDHAGENS arbete ingalunda är någon
oppositionsskrift mot Uppsalaskolan utan tvärtom en diskussion
av vissa grundläggande begrepp på denna skolas grundval med en
blott i vissa detaljfrágor fran Du RiETZ, FRIES och TENGWALL (1918)
något avvikande uppfattning, framgår likaledes knappast av ROMELLS
ovan citerade mening. Ännu mindre torde det framgå, att den
kritik av vissa författares logik, om vilken ROMELL talar, av NORD-
HAGEN riktas mot just de författare, som de tre nyssnämnda Upp-
salasociologerna redan 1918 kritiserade, och att den fråga, i vilken
NORDHAGEN yttrar en från de senares något avvikande mening, icke
var av logisk natur utan bottnade i en något olika uppfattning av
de naturliga associationernas (associationstypernas sensu NORD-
HAGEN) fasta konstitulion.
På sid. 137 läser man vidare: »On discute encore sur la méthode
la plus convenable de dessiner en caracteres imprimés l’image d’une
association de plantes. Chose étrange, ici les inductionistes semblent
avoir peur des méthodes plus développées tendant a l’objectivité
et préférent en général l’ancienne méthode d’estimation subjective.»
Den intresserade läsaren väntar sig onekligen ett närmare precise-
rande av de utmärkta nya metoder, för vilka »inductionisterna»
skulle »vara rädda». Huruvida därmed avses den av RomELLien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
