Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
föregående uppsats (ROMELL 1920 a) framlagda metoden att sitta
vid sitt skrivbord och genom träget användande av BERNOULLIS
teorem räkna ut, hur växtar ternaunder vissa hypotetiska förutsätt-
ningar möjligen skulle kunna fördela sig i naturen, eller om ROMELL
vill lyckliggöra den sociologiska forskningen med några hittills
opublicerade ännu exaktare metoder, därom lämnas man emellertid
i fullkomlig okunnighet. I stället anföres som exempel på »induc-
tionisternas» subjektiva och löjliga metoder Gams’ (1918) förslag
att i likhet med vissa amerikanska forskare (jfr VESTAL 1913 a och b
samt 1914) även söka lära känna de i varje växtsamhälle upp-
trädande djurarterna. Vad delta har med de induktiva skolornas
undersókningsmetodik att göra, är ju onekligen något svárfattligt.
Det har icke varit ROMELL obekant, att en högst väsentlig del av
den sociologiska Uppsalaskolans arbete under en följd av år ägnats
just åt prövning och förbättring av olika analysmetoder, och de
under de sista åren utförda, nyligen publicerade undersökningarna
över arternas konstans m. m. ha icke varit för ROMELL främmande
vid sammanskrivningen av hans uppsats. I detta fall gör sig
ROMELL skyldig till en fullt medveten förvrängning.
På sidorna 137—138 sätter sig RomELL till doms över den kritik,
som från Uppsalaskolan riktats mot vissa amerikanska avhand-
lingar, speciellt mot CrEMENTS’ bekanta teoretiska arbete »Plant
succession». Härvidlag lider tydligen ROMELL av en fullständig
oförmåga att fatta, att en kritik av vissa oriktigheter i en avhand-
ling icke innebär något underkännande av hela den vetenskapsgren,
inom vilken avhandlingen ifråga faller. Hade ROMELL något om-
sorgsfullare genomläst undertecknads recension av CLEMENTS’ ar-
bete, skulle han måhända kommit till insikt om detta faktum genom
följande mening: »Det är ju alldeles klart, att den genetiska vege-
tationsforskningen är elt ingalunda oviktigt kapitel inom växt-
sociologien, men lika tydligt torde vara, att detta kapitel med
nödvändighet måste vila på en ingående kännedom om den nu-
varande vegetationen, och att det är på denna, som enheterna
måste grundas.» (Du RiETZ 1919, sid. 119.) Hade Romerr vidare
tagit kännedom om den nyare amerikanska litteraturen, skulle han
lätt nog ha funnit, att de farhågor för den amerikanska sociologiens
framlida utveckling i CLEMENTS tecken, som jag i min recension
uttalade, dessbättre visat sig vara betydligt överdrivna. De för
närvarande mest aktiva forskarna inom den nordamerikanska socio-
logien ha nämligen bestämt tagit avstånd från den Clementska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
