Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
de senaste åren i snart sagt varje avhandling särskilt pointerats,
nämligen att man aldrig kan nå några bestående synekologiska
resultat om man som grundenheter uppställer konstlade, efter de
ekologiska faktorerna begränsade växtsamhällen. Här tror sig ROMELL
rikta en stöt mot »les inductionistes» — och gör det i stället mot
just de riktningar, som av dessa bekämpats!
Vad den induktiva växtsociologiens saknad av »relations causales»
beträffar, torde det vara tillräckligt att hänvisa till den förut läm-
nade metodologiska: utredningen och till originallitteraturen ifråga.
Likaså beträffande den sterilitet, som RowErr i följande högtravande
sammanfattning av den avkunnade domen vill påbörda densamma:
»J’ai voulu démontrer par les lignes précédentes que ce serait un
grand danger pour l’écologie européenne si nous voulions suivre les
signaux récents d’Upsal et de Zuric. Cela la rendrait stérile comme
les marais laponais». Exemplet på sterilitet kunde ju ha valts
något lyckligare än från de lappländska myrarna, om vilka ROMELL
synes ha en något underlig föreställning. Som motsats framhålles
strax efteråt »l’amour du travail exact, la joie à l’expérience des
Américains», varefter man om samma amerikanare får veta att »leur
dogmatisme et leur abdominable nomenclature, il ne nous les faut
pas; nous en avons assez chez nous». Efter genomläsningen av
ROMELLS uppsats lär nog ingen tvivla på detta faktum.’
Inom de flesta grenar av modern naturvetenskap torde det numera
knappast anses lämpligt att uppträda som kritiker av grundläggande
principfrågor utan att bakom sig ha ett ganska omfattande material
av egna primärundersökningar inom vetenskapen ifråga. Det är icke
brukligt att skriva teoretiska avhandlingar i cytologi utan att själv
under mikroskopet ha studerat en kärndelning, ej heller att skriva
kritiska översikter i modern ärftlighetslära utan att känna de men-
delska lagarna eller begreppen genotyp och fenotyp. Det kanske
är en fåfäng förhoppning, att även växtsociologien en gång skall
bli förskonad från dylika dilettantmässiga inlägg från låt vara aldrig
så unga och lovande representanter för andra av botanikens forsk-
! T ett kort tillägg pa sid. 146 avfärdas de tre senaste, under året utkomna Uppsala-
avhandlingarna. Att ROMELL icke förmår fatta den enkla distinktionen mellan en
benämning på ett växtsamhälle och detsammas begränsning torde efter uppsatsens
genomläsning knappast vara ägnat att väcka någon förvåning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
