Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
av rutstorleken och av »materialet», varmed förf. mena antalet under-
sökta rutor, men även antalet frekvensklasser. Förf. formulera följande
lag: »Ett för varje association utmärkande drag är förekomsten av ett
större eller mindre antal arter, som uppträda på samtliga fläckar av
tillräcklig storlek. Vid undersökning av ett nog stort antal likstora
fläckar av associalionen finner man, att dessa arter, associationens kon-
stanter, alltid i antal betydligt överträffa artantalet i varje annan kon-
stansgrad (såvida ej associationen innehåller blott en konstant, då själv-
fallet även ett antal av de lägre graderna uppnå samma siffra). Vid
otillräckligt material inträder en ökning på de lägsta konstansgraderna.
I det specialfall, då associationen blott har en konstant, bli de övriga
höga och vanligen även de medelhöga graderna utan arter.»
Förf. beräkna vidare genomsnittliga artantalet pr ruta i de olika
>konstansgraderna» (= frekvensklasserna) genom att multiplicera artantalet
i varje klass i primärkurvorna med klassens frekvensvärde. De finna
så kurvor, som skilja sig från de primära genom att maximet över de
låga frekvenserna helt eller nästan försvunnit. Med stöd härav formu-
leras följande lag: »A varje särskild fläck av en association bilda kon-
stanterna en högst väsentlig del av hela artantalet, vilken i varje fall
alltid betydligt överstiger den del, som arterna i någon annan konstans-
grad någonsin kunna utgöra (under förutsättning att gradindelningen ej
grundar sig på alltför litet material)» I en utvidgad fattning formuleras
samma lag: »Den övervägande delen av vegetationsmassan å varje enskild
fläck bildas i regel av resp. associations konstanter.»
En jämförande undersökning av konstansförhållandena i associationer,
som av förf. räknas till samma association(-styp) men förekomma geo-
grafiskt åtskilda, ger förf. anledning att skilja mellan generella konstanter,
facieskonstanter och variantkonstanter. Resultaten av dessa undersök-
ningar sammanfattas i en tredje »lag»: »En association har alltid minst
en, vanligen flere, ofta ett rätt stort antal konstanter, som följa den
genom hela dess utbredningsområde. Dessa konstanter återfinnas alltid
såväl i samtliga varianter av associationen (även i de från normaltypen
starkast avvikande) som även i alla dess facies. Utom dessa generella
konstanter har vanligen varje mer utpräglad facies vissa speciella facies-
konstanter och var mer utpräglad variant vissa speciella variantkon-
stanter. Slutligen uppträda ofta inom ett begränsat område ett större
eller mindre antal rent lokala konstanter, som ofta kunna gå genom
alla där förekommande varianter och därigenom ge sken av allmännare
giltighet.»
Mot det resonnemang, som lett till formuleringen av dessa regler —
ref. anser denna beteckning bättre för dylika relationer — måste en del
invändningar göras. För det första, en generell jämförelse mellan art-
antalet i en viss frekvensklass och de övriga, utan fastställande av en
viss klassbredd och en viss provytestorlek, är otillåtlig (jfr Sv. Bot.
Tidskr. Bd. 14, sid. 11—12, där ref. kritiserat samma fel, tyvärr ofull-
ständigt, hos en annan författare). Felet i fråga är genomgående för så
golt som hela den föreliggande avhandlingens första kapitel — fr. o. m.
sid. 21 blir det bättre — där klassantalet hela tiden sättes lika med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
