Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Den 18 mars 1919.
Fil. mag. ERIK MARKLUND refererade N. HERIBERT-NILSSON, Experi-
mentelle Studien über Variabilität, Spaltung, Artbildung und Evolution
in der Gattung Salix. — Lunds Universitets Ärsskr. 1918. Referatet ät-
följdes av demonstration av ett stort antal pressade exemplar ur doc.
HERIBERT-NILSSONS kulturer.
Dene saprite 1919:
Docenten TH. FRIES höll föredrag om »Fenologiska iakttagelser vid
Abisko».
Docenten E. MELIN demonstrerade den nya arten Sphagnum anger-
manicum. (Jfr MELIN E., Sphagnum angermanicum n. sp. — Sv. Bot.
Tidskr. Bd. 13, 1919).
Den 15 april 1919.
Docenten C. SKOTTSBERG höll föredrag om »Tvä parasitiska delesse-
riaceer.»
I Journal of Botany XXX (1892) beskrev BATTERS en vid engelska kusten
på Nilophyllum laceratum förekommande parasit, som han kallade
Gonimophyllum Buffhamii n. gen. et spec., nära besläktad med Nilo-
phyllum. Medan ScHMITZ, som själv sett originalmaterialet, i ENGLER
och PRANTL upptar det nya släktet, förklarade J. G. AGARDH växten
vara en monstrositet av Nitophyllum, trots det den ej har något abnormt
i sitt utseende och såväl sporofyten som gamofyterna voro beskrivna
Spec. Alg. III:3, sid. 39).
Pa Nitophyllum lividum fran Falklandsöarna hade föredr. anträflat en
liten parasit av röd färg (något ljusare än värdväxtens), som till sitt yttre
mycket nära överensstämde med Gonimophyllum; föredr. hade fört den
till detta släkte och givit den namnet G. australe (Wiss. Erg. Schwed.
Südpolar-Exp. IV:15, sid. 34). Liksom den förut kända arten är den
dioik, och föredr. fann båda slagen av gamofyter samt även sporofyter.
Värdväxten hade cystokarpier eller tetrasporer. Den nya arten skiljer
sig habituellt från G. Buffhamii genom sin helbräddade, mera regelbundet
elliptiska — äggrunda eller något tunglika bål. Växten bildar på Nilto-
phyllum en liten kuddlik förtjockning, sammansatt av hypertrofierad väv-
nad, mellan vilkens celler parasilens hyfliknande cellrader intränga.
Från kuddens yta komma talrika, bladlika skott. Genom att uppsöka
mycket unga sådana påträffar man toppcellen i verksamhet. I början
tvärdelad, övergår den sedermera till tvåsidig, ett förhållande, som förut
är känt hos Nitophyllum-arter, och upphör sedan att fungera. Alla skott
äro först enskiktade, men barkbildning på typiskt Nitophyllum-manér
inträder ganska snart.
Hangamofytens blad täckas till större delen av sori. Sedda från ytan,
visa sig barkcellerna på ett ganska regelbundet sätt ha sönderfallit i tal-
rika smäceller. Dessa bära en-flera spermatangiemoderceller, vilka synas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
