Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Nägon anledning att närmare ingä pä ROMELLS försök att sätta kon-
‚stanslagarna i samband med »ARRHENIUS’ formel», torde icke förefinnas.
De av RomeLL meddelade värdena verka ju icke så särdeles övertygande.
För att bespara ROMELL vidare funderingar häröver vilja vi blott redan
nu meddela några av de resultat, som komma att framläggas i några
inom kort utkommande större Uppsala-avhandlingar. I dessa framläggas
nämligen undersökningar över lagarna för såväl art- som konstantantalets
tillväxt vid ökande av ytan på grundvalen av ett ganska betydligt ma-
terial från åtskilliga associationer. Det har därvid visat sig, dels att
art- och konstantanalet växa efter olika lagar, dels att ingendera följer
ARRHENIUS” formel, vilken blott har en viss inskränkt giltighet för art-
antalets tillväxt på mycket små ytor (sådana som ARRHENIUS undersökt).
Härvidlag få vi emellertid hänvisa till avhandlingarna ifråga.
Det torde vara tillräckligt med denna lilla axplockning för att visa
‘den verkliga halten av ROMELLS »referab. Slutcitatet av CHARLIERS
ytlrande: >statistiken är ej en automat, i vilken man endast äger att
instoppa det statistiska materialet för att sedan, efter några mekaniska
manipulationer, kunna avläsa resultatet såsom på en räknemaskin» verkar
onekligen något förvånande i munnen på en författare, som numera
tycks ha tagit till sin huvuduppgift att på detta sätt behandla statistiskt
material, vilket dels helt gripits ur luften, dels insamlats av andra
forskare. Det skulle nog kunna ifrågasättas, om icke ROMELL i fram-
tiden skulle kunna gagna den växtsociologiska forskningen något mera
genom att själv söka utforska några av naturens hemligheter än genom
att skriva förvrängda referat av andras arbeten. Att han upphörde att
i Svensk Botanisk Tidskrift spela rollen av sakkunnig domare över svensk
"váxtsociologisk forskning, skulle i varje fall snart kunna vara på tiden.
Uppsala, Växtbiologiska Institutionen den 1.5 1921.
G. E. Du Rietz. Tn C Br Ries. H. Osvald. T. Ä. Tengwall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
