Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 |
’stanskurvornas karakteristiska egenskaper, framför allt språnget mellan
konstantklassen och närmast lägre klass.
På sid. 146—148 behandlar ROMELL de i vår avhandling framlagda
undersökningarna över konstantantalets relation till ytan. Att han här
icke förmått fullt fatta avhandlingens innehåll, framgår bl. a. därav, att
han finner »begreppspreciseringen minimiareal med den därtill knutna
definitionen ä konstanta arter innebära ett cirkelslut» (sid. 147). Ett
sådant yttrande som att »författarna härvidlag fallit offer för en syn-
villa» (ifråga om de kurvor, som uttrycka förhållandet mellan konstant-
antal och yta) tyder därpå, att ROMELL tror, att de i avhandlingen for-
mulerade lagarna härletts på någon grafisk väg ur de medtagna
«diagrammen. Detta lyser f. ö. igenom hela hans kritik av konstans-
materialet. Att »kurvorna» endast äro ett medel att för läsaren
:áskádliggóra vissa empiriskt funna fakta, vilka samman fattats i de gene-
"ella lagarna, är för bonom tydligen fullständigt ofattbart. Sådana ytt-
randen som att »en generell jämförelse mellan artantalet i en viss
frekvensklass och de övriga, utan fastställande av en viss klassbredd
‚och en viss provytstorlek, är otillätlig» (sid. 144), äro ju fullständigt
nonsens. Någon dylik generell jämförelse förekommer ju icke i avhand-
lingen. Ur vissa empiriskt funna talförhållanden inom en association
härledas vissa lagar för denna associations sammansättning, på samma
sätt (oberoende av den förra) för vissa andra associationer, och det
hela sammanfattas till vissa generellt (= för alla hittills undersökta
associationer) giltiga lagar. Något behov av att härvid utföra under-
’sókningarna inom samtliga associationer efter samma statistiska schablon
(samma klassbredd och samma rutstorlekar etc.) förefinnes naturligtvis
-alls icke, så länge det icke är tal om -någon statistisk sammanfattning
av materialet från olika associationer.! Någon sådan förekommer icke
i avhandlingen, och någon rent matematisk statistik i RoMELLs anda
förekommer överhuvudtaget icke i densamma. Statistiken är nämligen
här endast ett hjälpmedel för att besvara vissa biologiska frågor, och |
de »statistiska frågor», som uppställas (att även sådana förekomma i |
avhandlingen, har RoMELL nog icke kunnat undgå att märka), äro icke —
av generell natur utan inskränka sig till de speciella problem, där de |
behövas. Att »fórf. begagna sig av en primitiv statistik som verktyg», |
däri har ROMELL alldeles rätt; det synes oss nämligen enbart vara en |
fördel att icke tynga en biologisk avhandling med en mera invecklad
matematisk apparat, än problemet kräver. JOHANNSENS ord: »Wir müssen -
die Erblichkeitslehre mit Matematik, nicht aber als Mathematik treiben» -
(Elemente der exakten Erblichkeitslehre, sid. 2), skulle nog behöva in-
präntas även hos ROMELL och hans meningsfränder inom andra grenar
av biologien. "De härstamma dock från den man, som gjort mer än |
någon annan för att införa ett matematiskt behandlingssätt inom modern -
biologi. i
! En statistisk sammanställning av material fran de mest skilda associationer
har gjorts av RAUNKIAR (Recherches statistiques, 1918), som på densamma grundat
sin »loi de distribution des fréquences», gällande arternas spridning inom fläckar
av associationer. Det är tydligen detta, som föresvävat ROMELL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
