Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT. 1922. Bp. 16, H. 1.
RÄTTELSE.
I ett i förra häftet av denna tidskrift intaget genmäle av Du Rietz, FRIES,
OsvALD och TENGWALL till ett referat av undertecknad förekommer en
anmärkning, som är berättigad. Jag hade skrivit: "Förf. säga sid. 12, att
konstanternas stora roll i associationen ännu mer framhäves, om arternas
relativa mängdförhållanden inom kvadraterna tas med i räkningen. Om
med mängdförhållanden här menas individtal, täckningsgrad eller något
’annat framgår dock ej av framställningen.” Förff. hänvisa nu till att upp-
gift härom finnes på det åsyftade stället: “wobei die Arten nach ihrem
‚Deckungsgrade die Werte 1, 2, 4, 8, 16, entsprechend den 5 Häufigkeits-
graden von HULT-SERNANDER erhielten“. Jag hade tyvärr ej insett, att dessa
ord voro att tolka som en uppgift om att den använda mättstocken för
“die Vegetationsmasse“ var täckningsgraden och ingenting annat. Stället
är något dunkelt genom den förvillande skenbara motsägelsen mellan
“Deckungsgrad* och "Häufigkeitsgrad" och förekommer dessutom i
texten endast som en parentes, vilket syntes mig tyda på, att orden ifråga
icke ens voro avsedda att ge en så väsentlig upplysning, som det här är
fråga om. HULT-SERNANDERS metod är en skatiningsmetod, och
‚det låg därför ej så nära till hands att anta, att förff. begagnat den prin-
cipiellt förkastliga metoden (jfr. FERDINANDSEN, Undersogelser over danske
Ukrudsformationer paa Mineraljorder, Kobenhavn 1918, sid. 14) att över-
sätta graderna i denna skala till siffror och räkna med dessa. Slutligen
ha meningarna, såväl i Uppsala som annorstädes, varit delade om vad det
är som man uppskattar med HULT-SERNANDERS metod. “SERNANDER over-
s:etter (1893) ‘ymnig’ ved ”häufig’, og gor, som han ogsaa selv mener, der-
ved Skalaen til en Frekvensskala; andetsteds (se KYLIN og SAMUELSSON
1916) vil han imidlertid have den forvandlet til en Arealskala,.. .“, Säger
FERDINANDSEN |. c. I den hos FERDINANDSEN citerade uppsatsen av KYLIN
och SAMUELSSON (Skogsvärdsfören. Tidskr.) säges sid. 271: “... fasthällas
bör, att frekvensgraden (d. v. s. den HULT-SERNANDERSka) i främsta
rummet (spärrat av mig) avser täckningsgraden‘“.
Emellertid medger jag nu, att jag likväl bort kunna gissa mig till me-
ningen med stället i fråga, om jag tillräckligt begrundat det, och jag vill
härmed offentligen med livligt beklagande erkänna, att jag i denna punkt
gjort mig skyldig till ett missförstånd. Till mitt försvar kanske jag får
ytterligare anföra, att hela saken gäller två rader i mitt 7 sidor långa re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
