Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par fyndorter för Hypericum pulchrum L. och
Luzula congesta (Thuill.) Lej.
Sommaren 1920, då jag i och för geologiska fältarbeten vistades i södra
Bohuslän, anträffade jag Hypericum pulchrum i Jórlanda socken 3 à 4 km
öster om kyrkan. Den växte där fläckvis rätt rikligt uppe på de karga
ljungbergen norr om gårdarna Rannekärr och Linden. Dessutom fanns
den, ehuru helt sparsamt, å de med yppig vegetation klädda sydlutorna
ned mot ovannämnda gårdar. Enligt benäget meddelande av hr. P. A.
LARSSON, Öjersbyn, Movik, har växten av honom år 1911 insamlats å en
ljungbeväxt, stenig backsluttning i Spekeröds socken ungefär en halvmil
nordost om nyss nämnda fyndort. Den förekom här ganska rikligt å en
yta av ett par hundra kvadratmeters storlek. Lokalen hade ett eller ett
par år tidigare upptäckts av läraren J. W. THORÉN i Göteborg. Tilläggas
må, att jag i likhet med flera andra botanister icke kunnat återfinna
Hypericum pulchrum på den i “Flora Hallandica* angivna lokalen vid
Björkeris i närheten av Kungsbacka.
Luzula congesta har jag sett på två ställen i Fjärås i Nordhalland: dels
å klipporna vid kustbrynet mellan Ulvsbäck och Tjolöholm, dels i när-
heten av Lygnerns strand ungefär 1 km SW om Gäddevik. Bestämningen
har kontrollerats av docenten G. SAMUELSSON i Uppsala.
Gunnar Erdtman.
Rhynchospora fusca Roem. et Sch. i Västerbotten.
Den 19 aug. 1920 anträffade jag Rhynchospora fusca i en myr, belägen
omkring 4 km sydost från Lövängers kyrka, c:a 1 km söder om Bölesjön
i samma socken. Arten växte här rikligt—ymnigt inom en väl avgrän-
sad, någorlunda triangulär yta med 9—12 m långa sidor och gay sig pa
långt håll till känna genom sin karakteristiska färg. Inom samma kärryta
funnos f. ö. enstaka ex. av Myrica Gale, Drosera anglica och Amblystegium
badium (den sistnämnda godhetsfullt bestämd av lektor H. W. ARNELL).
I närheten växte bl. a. Carex livida, C. dioica, Juncus stygius och Selagi-
nella selaginoides.
Substratet för Rhynchospora fusca-fläcken är till 30—35 em djup kärrdy.
Härunder vidtager c:a 14 m sand och grus samt slutligen glaciallera.
Höjden ö. h. torde kunna anslås till c:a 10 m.
Då, så vitt jag kunnat finna, arten tidigare är känd nordligast i Jämt-
land, Håsjö s:n [Sv. Bot. Tidskr. 1909, sid. (155)| och i Ångermanland, Nora
sin, Bölesta (Arnell, i Hartmans flora), har nordgränsen för denna arts
kända förekomster med Lövångersfyndet flyttats mer än en breddgrad
mot norr.
Bertil E. Halden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
