- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 16. 1922 /
223

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finland.

Äland. Lemland: Norrby (1911 A. A. Magnusson); Jomala:.Ingby (1886
W. Lauren, 1909 B. Florström).

Nyland. Pojo: Åminne (1849 A. Christiernin).

Södra Karelen. Kaukola: Miinakoski (1888 J. Linden).

Karelska näset. Rautus (1866 A. J. Malmberg); "Rautus et Valkjarvi*
(1880 Johnsson i Hb. Hfors.).

Norra Tavastland. Jyvaskyla: Taurujoki (1918 K. K. Kari).

Danmark.

Bornholm. Utan lokal (1890 G. Andersson); Róe (1850 Th. Schiötz).

Sjelland. Sorö: Rije Vange (1847 J. Lange), Krebsekroen (1867 Samsóe
Lund), Kindertofte (1847 J. Lange); Vemmetofte (1866 C. II. Visby).

Lolland. Vesterborg (1848 E. Rostrup); Steensgaard (1851 E. Rostrup);
Fejó (1898 C. Christensen).

Jylland. Randers: Brusgaard (1909 Knud Jessen).

Vad ständorterna beträffar, så föreligger stor överensstämmelse
mellan de båda arterna. Bägge hålla sig främst till fuktiga ängar
på lerig grund. Åtminstone Carex vulpina föredrar mycket tydligt
kulturpåverkad mark, såsom diken, lergropar och andra jämför-
liga lokaler, där växttäcket ej är fullt slutet. Även C. nemorosa
finnes gärna på dylika ställen, men den uppträder även i mera
naturlig vegetation, såsom alkärr o.s. v. Bägge spridas utan tvivel
ej sällan genom människan, och en och annan av de kända fynd-
orterna är nog att beteckna som tillfällig. Detta torde främst gälla
om de nordligaste, men som de ej i högre grad bryta av mot de
övriga, har jag ej å kartorna, fig. 1 o. 2, ansett mig böra särskilt
markera desamma.

Ovanstående fyndorter bilda grundvalen för kartorna, fig. 1 o. 2.
Principiellt torde dessa föga förändras, även när man framdeles
får tillgång till ett rikare material. Endast i Danmark torde ut-
bredningen av Carex nemorosa vara väsentligen större än den, som
kartan utvisar. Troligen kommer det också att visa sig, att ut-
bredningen är mera sammanhängande längs kusterna, även om
åtskilliga luckor tyckas vara verkliga, såsom i Halland för C. ne-
morosa, och efter Upplandskusten för C. vulpina o. s. v. I Finland
lär väl ej mycket finnas att tillägga till det redan kända.

Carex nemorosa har även hos oss den största utbredningen. Denna
ensam förekommer i Norge. Den är i stort sett bunden till kust-
trakterna. Ej ens i Skåne avlägsnar den sig mera avsevärt från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 15:56:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/16/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free