Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
havet. Endast i Västergötland förekommer den på större avstånd
från kusten. Men även här finnes den blott i de lägre delarna.
Får man anta, att de övriga 10 fyndorter, A. RYDBERG (“Förteck-
ning öfver Västergötlands fanerogamer och kärlkryptogamer“, 1902,
sid. 95) uppger för C. vulpina, höra till C. nemorosa, så skulle väx-
ten vara sä gott som helt inskränkt till Göteborgstrakten och Vä-
nerns närmaste omgivningar. Endast frän Skövdetrakten finnas
fyndorter på omkr. 30 km:s avstånd från Vänern.
Carex vulpina företer en helt annan utbredningstyp. Den är ut-
präglat östlig och ej på långt när i lika hög grad bunden till kus-
terna. I Norge och vid svenska västkusten saknas den. I Danmark
synes den vara en ren sällsynthet. Den enda fyndorten i Jylland
(Randers) ligger i en trakt, där åtskilliga mera kontinentala arter
förekomma. Redan i Skåne tyckes den avlägsna sig något mera
från kusten än C. nemorosa. I de östsvenska landskapen, fran
Blekinge norrut, är C. vulpina den ojämförligt mest utbredda. På
lerslätterna i Östergötland, Närke och Mälarlandskapen går den
även långt in i landet, och är i dessa trakter ingen egentlig säll-
synthet. Päfallande är, att i motsats mot C. nemorosa inga fynd-
orter föreligga från Upplandskusten, vilket knappast kan vara en
tillfällighet. Från Västergötland föreligger intet säkert fynd.’ Hela |
den nordiska utbredningen ansluter sig mycket nära till åtskilliga
av våra kontinentala arters. Alldeles särskilt stor är överensstäm-
melsen med Melampyrum nemorosum L. Jfr. kartan häröver i R.
STERNERS snart utkommande arbete om ifrågavarande växtgrupp.
Som av ovanstående framgår, ansluta sig de båda arternas nor-
diska utbredningsområden synnerligen väl till deras allmänna eu-
ropeiska. Den ena arten sydlig, möjligen med något atlantisk |
tendens, den andra sydöstlig av mera kontinental typ. En dis-
kussion av orsakerna till de stora olikheterna kan med utsikt till
framgång blott äga rum i samband med andra arter av likartad
typ. Det här framlagda torde emellertid på ett synnerligen slå-
ende sätt visa nödvändigheten av ett "rent" material, och att det
ej går för sig ens inom växtgeografien att arbeta med “stora“ arter. |
Uppsala, Botaniska Museet, mars 1922.
1 Det bör dock kanske anmärkas, att jag sett C. vulpina inblandad på två ark |
av C. nemorosa fran Västergötland (Kinnekulle och Skövde). . Allt talar för att
exemplaren genom något misstag kommit med på arken, men omöjlig är visst
icke förekomsten av C. vulpina även i Västergötland. Den bör eftersökas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
