Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Uti Kroks banbrytande undervisningsmetod, hans noggrannhet och fram-
gångsrika pedagogiska verksamhet har man utan tvivel att söka förkla-
ringen till, att han, ehuru blott adjunkt, blev ledamot av den kommitté,
som tillsattes 1869 för att granska de vid undervisningen i matematik och
naturvetenskap använda läroböckerna. Han var ock rätta mannen, som
med håg och intresse grep sig an med sitt arbete och utförde det med
största sorgfällighet. Bland de granskade böckerna förekommo åtskilliga,
som voro utgivna av akademiska lärare; med oväld och klarhet kritiserade
han dessa arbeten och sparade ingalunda på anmärkningar, då uppgifterna
stodo i strid med de av honom i naturen iakttagna förhållandena. Här
dugde ej att utan kritik upprepa, vad andra sagt förut; ingen auktoritet
fick göra sig gällande. I följd härav uppblossade ock en häftig strid, varvid
Krok alltid vädjade till naturen i motsats emot uppgifter, som skrivits av
efter andra författare. Hans anteckningar från detta mödosamma arbete
finnas ännu kvar, och man förvånas med allt skäl över den flit och nog-
grannhet i allt, som han därvid lade i dagen. De omfattande floristiska
och morfologiska anteckningar, vilka han påbörjade redan tidigt såsom
student, kommo honom nu väl till pass. Ännu in i ålderdomens sena dagar
fortsatte han därmed, varom hans floror och läroböcker bära ojäviga, väl-
taliga vittnesbörd. Så är t. ex. hans interfolierade exemplar av Hartmans
flora fullskrivet med hans små petiga bokstäver både i texten och på de
insatta bladen. På samma sätt är ock förhållandet med många andra av
hans efterlämnade böcker.
Då en man med Kroks sinnelag gjort och upptecknat denna massa av
iakttagelser, är det naturligt, att dessa skulle komma även andra till godo
och gagna vetenskapen. Och sålunda blev han författare. Sedan 11:te
upplagan av Hartmans flora, i vars författande Krok tagit en verksam del,
hade utgått ur bokhandeln, grep han sig an med utgivandet av en ny upp-
laga, som dock skulle bliva så omarbetad och förändrad, att föga mer än
namnet var gemensamt. Efter en lång förberedelse utkom också ett första
häfte, men därmed avstannade tyvärr arbetet; den hjälp med kritiska
släkten, som medarbetare skulle lämna, uteblev eller kom så oregelbundet,
att han ledsnade vid och övergav hela företaget. Bättre lycka hade han
emellertid med den svenska flora för skolor, som han utgav i förening
med rektor SIGFRID ALMQUIST, och som utkommit under deras redaktion i
15 upplagor och i åtskilligt mer än 100000 exemplar. Den användes nu
vid alla våra läroverk och är väl bekant för både yrkes- och amatörbota-
nister. Om det förstnämnda arbetet var en synnerligen oekonomisk affär,
har den senare varit så mycket bättre, “en riktig liten guldgruva”, plägade
han säga. Tidigt upprann hos Krok tanken på det arbete, åt vilket han
ägnat sin lediga tid under mer än 60 år av sitt långa liv: ett bibliografiskt-
botaniskt verk över alla dem, som i Sverige skrivit i botanik, eller över
svenskar, som i utlandet publicerat något “in Botanicis* alltifrån gamla
tider och intill våra dagar. Vilket arbete har ej detta krävt! Huru mycket
har han ej forskat i våra bibliotek för att finna källorna, ur vilka han
kunde ösa! Huru många arbeten har han ej måst rådfråga för att lösa
denna sin föresatta uppgift! Också ligger nu, sedan ett par år tillbaka,
manuskriptet färdigt i 4 digra kartonger. Om något annat land har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
