Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
tämligen jämnt fördelade längs stränderna och alla utmynna tätt
invid dessa. Många av kloakerna tömma sitt innehåll längst inne
i vikarna, vilka självfallet härigenom i långt högre grad förorenas,
än om spillvattnet leddes ut till uddar och öppna stränder eller
genom särskilda ledningar längs bottnen längre ut till havs. Varje
vik och varje hamnparti har sin kloak.
En mindre del av det förorenade vattnet härrör från kloakerna
på Brändö närbelägna villaholme och Sveaborg, från öppna diken,
från avfallsrännor samt från Vanda å. Härtill kommer den oren-
lighet, som direkt genom regnvattnet nedspolas från torg och
gator, kajer och stränder, ävensom avfallet från talrika i hamnen
liggande fartyg.
På grundvalen av växternas egenskap att i olika grad tåla eller
tilltalas av förorenat vatten utarbetade de två tyska forskarna
Korkwırz oeh Marsson (1908) sin bekanta, numera allmänt an-
vända uppdelning av smutsvattenväxterna eller de s. k. saproba
växterna i fyra grupper: de polysaproba, de starkt och svagt
mesosaproba samt de oligosaproba arterna. Därtill fogade nämnda
författare ännu en kategori, de katharoba arterna, vilka sky för-
orenade ställen eller utträngas därifrån av andra arter och därför
huvudsakligen finnas på rena platser. Systemet gäller sötvatten-
former. Genom jämförande iakttagelser i naturen kunna emeller-
tid brack- och saltvattenarter här lätt inordnas. En sådan över-
sikt har jag uppgjort för Helsingfors-områdets vidkommande och
skall här nämna några exempel.
1. Bland polysaproba arter, alltså de arter, som trivas uti vatten
av högsta föroreningsgrad, märkas talrika bakterier, bl. a. en del
svavelbakterier, såsom Beggiatoa alba och B. leptomitiformis, vidare
den för saltvatten karakteristiska Phragmidiothrix multiseptata,
som av ÅDOLF ENGLER beskrivits från Kielerbukten. Även Spirulina
Nordstedtii och Sp. subsalsa, alltså två representanter för de blå-
gröna algerna, böra vid massuppträdande föras till denna grupp,
likaså Euglena viridis.
2. Inom följande grupp, de starkt mesosaproba arterna, böra
nämnas Sphaerotilus natans och Thiothrix nivea, vilka äro mycket
allmänna i Helsingfors hamnar, samt den något mindre allmänna
Cladothrix dichotoma. Vidare en intressant spirill med svavelkorn,
nämligen den ljust rosafärgade Thiospirillum sanguineum, som når
en längd av 38—55 u och en tjocklek av 3—3.8 u och redan vid
svag förstoring ses ila fram över mikroskopets synfält. Det är av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
