Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
tiania låna hit delar av dess Sparganium-samling. I denna an-
träffade jag två sterila exemplar, i vilka jag genast igenkände
Lasrapius’ Butomus-form, en uppfattning som till fullo bekräftats
vid anatomisk granskning. Båda härstamma från Kautokeino
kyrkby, c:a 260 m ö. h., i inre Finmarken. Det ena, insamlat
1870 av J. M. NORMAN ("kirkestedet til Mortas“), låg bland andra
sterila exemplar som ett bihang till Sparganium hyperboreum Liest.,
men bar en anteckning av W. RorHEnT: “zweifelhaft ob Sparga-
nium hyperboreum Lzest.”. Det andra, samlat 27. VII. 1913 av Ove
Danı “i elven ner kirkestedet^, var uppfästat på ett ark tillsam-
mans med fyra individ av S. simplex Huds. och under detta namn.
Båda Butomus-exemplaren tyckas ha varit helt submersa, med blad
av ända till 95 em:s längd.
Förekomsten av Butomus i Kautokeino är av stort intresse. Väx-
ten är i Norge förut endast känd från två närbelägna ställen i
allra sydöstligaste delen intill svenska gränsen — den ena fynd-
orten t. o. m. något osäker. Kautokeino-förekomsten vore ju där-
för nästan obegriplig, om man ej förut kände de i Tornedalen
belägna. Avståndet från Karesuando till Kautokeino utgör fågel-
vägen knappa 5 mil. Invandringsvägen är alltså tydlig. I detta
sammanhang bör kanske en annan omständighet påpekas. Före-
komsten av ett par andra "sydliga" vattenväxter i inre Finmarken
erbjuder nämligen vissa likheter med Butomus. Jag tänker då på
Sparganium simplex Huds. och dess bastard med S. Friesii Beurl.,
vilka enligt exemplar i Hb. Christ. (bestämda av ROTHERT) av OvE
Daur anträffats i inre Finmarken, den förra i Kautokeinoälven och
Anarjokka, den senare i Anarjokka och Karasjokka. Eljest når
S. simplex i Norge sin nordgräns vid Trondhjem, medan S. Friesii
är känd från en enda sjö i nedre Österdalen. I Sverige går S.
simplex ända upp till Karesuando, i Finland till Kaamas i Enare
Lappmark. S. Friesii åter är som ren art känd nordligast vid
Neder-Kalix i Norrbotten och Pudasjärvi i Norra Österbotten. Men
dessutom är en säker S. Friesii X simplex ay Lasrapius samlad vid
Kengis (Hb. Holm., det. RorHERT). Aven i dessa fall ligga invand-
ringsvägarna till Kautokeino från Sverige och Finland klara. Åt-
minstone för Butomus och Sparganium Friesii X simplex har man
de starkaste skäl att förlägga invandringen till den postglaciala
värmetiden och att betrakta deras nutida förekomster i Finmarken
som relikter från denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
