Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Dactylis Aschersoniana Graebn.
Att Dactylis glomerata L. omfattar flera skilda former, blev redan
tidigt bekant för våra florister. Som de viktigaste av dessa upp-
fattade man i allmänhet var. laevigata Fr. och var. lobata Drej.,
den förra med "bladen släta, blågröna”, den senare en “skuggform,
med blekt blågrön vippa af mer utdragna, endast i spetsen små-
axbärande grenar, vanl. treblommiga småax”, för att citera “Hart-
mans Flora“, 11:te uppl. (1879). Den förra säges (anf. st.) före-
komma “mer sällsynt", den senare i “Sk. Alnarps skog. Blek.
Tubbaryd^. Att var. laevigata är en form av ringa systematiskt
värde, torde numera få anses allmänt antaget. Oklarare står saken
med var. lobata. HARTMANS beskrivning innehåller ej något, som
motsäger antagandet om en ren ståndortsform. Men i andra ar-
beten, t. ex. i F. W. C. AnEscHOvGs “Skanes Flora“ (2:dra uppl.,
1881) säges den även ha “yttre blomfjället nästan glatt" och vara
“ej sällsynt i skogar" och i L. M. NEUMANS “Sveriges flora” (1901)
finner man beskrivningen: *mórkgrón skuggform med glatta och
släta, betydligt mindre småax, mera utbredd vippa, mindre tätt
tufvade strån och endast 3,5—4 mm långt blomfjäll. Bokskogar.
Sk.“, samt att den är identisk med D. Aschersoniana Graebn. (“som
art“). Om det sistnämnda har C. A. M. LINDMAN i "Svensk Fanero-
gamflora^ (1918) en annan uppfattning, dà han vid sidan av ar-
ten D. Aschersoniana under D. glomerata omnämner en dess skugg-
form, “f. lobata* Drej. Någon utredning från systematisk synpunkt
av de nordiska Dactylis-formerna föreligger knappast från senare
tid, och alltså ej heller något på en sådan grundat ställningsta-
gande till värdet av D. Aschersoniana. Dock bör i detta samman-
hang ej glömmas, att C. H. OsrENrELDp i Bot. Tidsskr. 24 (1901—
1902, sid. 393—395) lämnat några värdefulla uppgifter om den-
samma, bl. a. om dess synonymi och dess utbredning inom Dan-
mark (jfr. nedan). Vidare har H. WrrrE, som vid Svalöv odlat en
mängd Dactylis-former, i sitt arbete “Om formrikedomen hos v: åra vik-
tigare vallgräs“ (Sveriges Utsädesfören. Tidskr. 1912) meddelat nägra
iakttagelser även om D. Aschersoniana, bl. a. om dess konstans vid
frösädd. Själv tror jag mig genom revision av våra museers sam-
lingar samt genom studier i de sydskånska skogarna och på odlade
exemplar ha fått vissa hållpunkter for bedömande ay hithörande frågor.
Exemplar, som betecknats såsom Dactylis glomerata var. lobata
har jag sett från talrika ställen i Danmark och södra Sverige (upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
