Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
kanske de flesta fall är något högst diffust och godtyckligt (jfr.
Du RIETZ 1921, sid. 232—233), torde den av SVEDBERG längre fram
(sid. 201—202) föreslagna metoden med en bestämd minimitäck-
ning (se vidare nedan) möjligen kunna komma till användning.
Den av SvEDBERG föreslagna minimitäckningen 1 cm? torde emel-
lertid i de flesta fall leda till allt för grova resultat; I mm”? torde
snarare vara att förorda. De av mig utförda täthetsbestämningarna
inom enskilda provytor (jfr. Du Rietz 1921, sid. 232—240) torde
kunna anses vara utförda ungefär med denna sistnämnda noggrann-
het, vilken torde ungefärligen motsvara, vad ett tränat botanistöga
förmår ansvara för vid undersökningen (förutsatt att rutstorlekarna
äro de vid mina täthetsbestämningar använda).
Ehuru det allra mesta av det statistiska material, varöver jag
för närvarande förfogar, icke insamlats med tanke på dylika beräk-
ningar utan i främsta rummet för konstansundersökningar (se ne-
dan), kunde det kanske vara av intresse att pröva, huru de av
SVEDBERG angivna formlerna stämma för de delar av mitt material,
som härstamma från en enhetlig provyta. Det lämpligaste objek-
tet för en dylik prövning torde vara materialet från Lecanora
deusta-associationen (Du Rietz 1921, sid. 168); provytorna från
denna äro nämligen något av det homogenaste jag hittills
undersökt. Av denna association undersökte jag år 1919 i
och för mina konstansstudier ett antal kvadratiska provytor av
4 m? storlek, vilka indelades i 1 m*-rutor och dessa i sin tur del-
vis i rutor av mindre storlek ned till 1 em? (jfr. Du Rıerz 1. c. och
tab. 23). Arternas fördelning inom var och en av dessa provytor
torde praktiskt taget kunna betraktas som likformig, varför det i
detta fall torde vara av föga betydelse, att smårutorna ej ligga
jämnt fördelade över den stora provytan utan samlade i förband.
Icke ens för detta material har jag emellertid lyckats få fram
någon överensstämmelse med någon av SvEDBERGS båda formler
(2) och (4).! Möjligen skulle det Iyckas bättre med andra värden
pa konstanten k i formeln (3).
Efter dessa inledande anmärkningar kunna vi direkt övergä till
SVEDBERGS försök att tillämpa dessa formler på det av mig publi-
* Dessa och en del andra beräkningar ha utförts av fil. stud. J. A. NANNFELDT,
till vilken jag härmed får framföra ett hjärtligt tack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
