Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
cerade konstantbestämningsmaterialet. Det måste då omedelbart
konstateras, att skillnaden mellan ett dylikt material och ett från
en enskild homogen provyta hämtat därvid ej synes ha stått klar
för honom. Överhuvudtaget synes han ha förbisett den funda-
mentala skillnaden mellan en undersökning av arternas täthet och
mängdförhållanden på en enskild fläck av en association och en
konstansundersökning av associalionen i dess helhet. Detta fram-
går bl. a. av hans på sid. 204 uttalade påstående, att "växtens
yttre form och växtsätt" skulle “vara bestämmande för avgörandet,
om arten tillhör samhällets konstanta, accessoriska eller tillfälliga
arter". En av huvudförutsättningarna för en konstantbestämning
är ju självfallet den, att man rör sig med så stora provytor, att
dylika faktorer borteliminerats. Ännu tydligare framgår det av
hans uttalande längre ned på samma sida: “Att det å andra sidan
kan förhålla sig så, att vissa arter på grund av sin frekvens och
andra egenskaper dominera i en viss vegetationstyp mer än andra
arter är ju rätt sannolikt. Dessa skulle da motsvara de
s. k. konstanterna.” Om en art är konstant eller icke; är
ju fullkomligt oberoende av alla dominansförhällanden; mänga
konstanter uppträda ju tvärtom i ytterst obetydlig mängd inom
associalionen, men saknas icke desto mindre icke på någon provyta
av tillräcklig storlek. Det senast citerade uttalandet visar till full
evidens, att SVEDBERG uppfattat konstantbegreppet som något helt
annat än mitt och mina medarbetares verkliga konstantbegrepp.
Det torde väsentligen vara denna missuppfattning av konstant-
begreppet och av konstantproblemens verkliga innebörd, som är
orsaken till att SvEDBERG trott sig kunna tillämpa sina formler
även på ett från en associations hela variationsområde hämtat
konstantbestämningsmaterial. Vad som kanske gäller för en spe-
ciell homogen fläck av en association behöver emellertid ingalunda
gälla för associationen i dess helhet. Homogeniteten i arternas
fördelning i en association är nämligen inskränkt just till dess
konstanter; även dessa kunna f. ö. uppträda med helt annan tät-
het i en variant än i en annan. De övriga arterna kunna visser-
ligen vara mycket jämnt fördelade i en viss variant av associa-
tionen eller t. o. m. i en stor del av dess varianter, men kunna
i gengäld fullständigt saknas i andra varianter eller ätmin-
stone i någon extrem utbildningsform av någon variant, med
! Spärrat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
