Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 |
(kart. 65— 70) samt óstliga (fig. 8) och sydöstliga (fig. 9 och |
kart. 71—84), ehuru flera av dem finnas i Uppland. De äro så-
ledes åtminstone tillsvidare att betrakta som endemiska i södra
Sverige. Gemensamma för Sverige och Finland äro dock egen-
domligt nog ett par arter, som hos oss påträffats endast i ett fåtal |
landskap, nämligen H. altipes Lindb. fil. i Uppland och pa Aland
samt H. lyratum Norrl. i Dalarna, östra Götaland och i Finland. |
Arter med utpräglat sydvästlig utbredning i Sverige saknas näs-
tan helt. Att stora delar av Götaland lida en rent av förvånande
brist på Silvaticiformia framgår av några konkreta fall. Vid ex-
kursion utefter vägarna i Moheda och Aneboda socknar (omkr. 20
kilometer utom smärre utflykter till angränsande björkbackar) an-
träffade jag (°/s 1919) ingen art av denna grupp. Men fram emot
Lamhult förekommo tre arter, däribland den för östra Småland
karakteristiska H. subulatidens, alla vid vägkanter eller i närheten
av bostäder. I de samlingar, som E. KÖHLER hopbragte i den när-
belägna Gårdsby socken, har jag ej sett någon art av Silvatici-
formia, och han lär ha uppgivit, att sådana därstädes ej funnos.
I sin förteckning över Södra Sandsjö sockens fanerogamer (Ark.
f. Bot. 1912) anför F. HÅRD AF SEGERSTAD blott två arter, och vid
en utflykt i Söderåkra socken såg jag ingen art av gruppen. Un-
der en veckas exkursioner i Ullared och angränsande socknar i
Halland (1919) påträffade jag blott en art /stenolepis) och det på
endast en lokal, också invid väg. Då jag sistlidne sommar före-
tog enstaka exkursioner i de småländska socknarna Gårdsby, Vis-
landa, Stenbrohult, Annerstad, Angelstad, Unnaryd och Femsjö
samt i Breared i Halland (varunder mycket mer än ett hundra
lokaluppgifter för Vulgatiformia antecknades), anträffade jag inga
Silvaticiformia, och under två veckors vistelse i Lidhult söder om
Femsjö såg jag blott två arter, vardera på en enda lokal vid väg-
kant (ej i lövängar eller på björkbackar). Däremot inbragte en
enda exkursion i Björsäters och Yxnerums socknar i mellersta
Östergötland nära 50 lokaluppgifter. Orsakerna till nyssnämnda
brist äro nog till en del av ekologisk (närmast edafisk) natur. I
Skåne torde fordom ha funnits en något rikare Hieracium-flora,
vilken decimerats efter bokens invandring och sedan ytterligare
genom intensiv odling. Vad Halland beträffar, täckes dess västra
del av marin sand och lera, och i östra delen upptages den icke
odlade jorden mest av ljungfält och barrskogar. I sydvästra Små-
land med dess vidsträckta mossar och sandmoar finnes ej mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
