Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
den och i D. B. V:s trädgård i Visby. På blottad mark såsom
grustag, järnvägsvallar, vägkanter, skogshyggen och vindfällen in-
finna sig snart arter av traktens Hieracium-flora. Man kunde vis-
serligen vänta, att dylika kolonier ofta även innehölle arter från
mer avlägsna orter. Så är emellertid ytterst sällan fallet. På
vindfällen och hyggen, där flera arter uppträda i stor ymnighet i
tydligt fleråriga grupper, kan det hända, att blott en enda grupp
eller ett bestånd om några kvadratmeters vidd av varje art på-
träffas, vilket visar, att spridningen även på små avstånd sker med
en viss svårighet. Frukter, som nedfallit mellan strån och stjäl-
kar i vegetationstäcket, äro sedan oåtkomliga för vinden. De av-
stånd, på vilka vindspridningen direkt skett, torde väl sällan ha
uppgått till så mycket som något hundratal meter. De uppblomst-
rande kolonierna nå ofta stor yppighet, men försvinna i allmänhet
rätt snart, då marken erhåller ett slutet vegetationstäcke, med tiden
allmänhet skog, samt till följd av betning, och de bli därför ej
av stor betydelse för artens utbredning. Ett sällsynt exempel på
långväga spridning lämnar en huvudsakligen norrländsk art bland
Vulgatiformia, nämligen H. umbricola Sael., vilken slagit sig ned
som kolonist i Småland. Men det var också på en slagghög vid
ett nedlagt järnbruk (Lindefors i Svenarums socken), och sprid-
ningen hade utan tvivel förmedlats genom människan. Ett därmed
jämförligt fall är förekomsten av H. obtusoserratum (kart. 65) vid
Norra Hammars bruk söder om Jönköping. I detta sammanhang
kan påpekas, att Hieracium-floran merendels är rik kring bruken
i mellersta Sveriges bergslag.
Synzoisk och antropokor spridning har uppenbarligen
stor betydelse för den nutida Hieracium-floran. På grund därav
att många Pilosella-arter, som äro inskränkta till norra och mel-
lersta Finland, förekomma uteslutande på lokaler, som rönt infly-
tande av odlingen, drager NonRLIN (1906, sid. 616) den slutsatsen,
att dessa arter måste vara mycket unga, enär jordbruk inom ar-|
ternas utbredningsområde bedrivits blott några få århundraden.
GUNNAR ANDERSSON och H. HESSELMAN (1907, sid. 82 [88]) ha vid.
sina undersökningar i Hamra kronopark funnit de allra flesta
Hieracium-arterna allenast i kulturpåverkade växtsamhällen och
därför ansett dem samtliga inkomna under de sista århundradena.
Om man också icke kan draga fullt så långt gående slutsatser (jfr. |
SAMUELSSON, 1910 b, sid. 4), så har man i förhållandet åtminstone
ett bevis för kulturformationernas förmåga att draga till sig de i
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
