Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
för övrigt är beskaffat spelar enligt NORDHAGEN alltså ingen roll.
Av F-%- och K-%-kurvornas egenheter synes NORDHAGEN därvid —
i likhet med flera andra författare — nästan uteslutande ha fäst
sig vid en, nämligen det språng från högsta till nästhögsta fre-
kvensklassen som alltid uppträder, om provytor av tillräcklig stor-
lek användas vid analysen.
NORDHAGENS argumentering och påstående i denna punkt god-
tagas även av Kyrın. Påståendet är emellertid falskt, även om man
inskränker sig till att som F-%- och K-%-kurvornas karaktäristikum
välja språnget från högsta till nästhögsta klassen. Det är falskt
i dubbel måtto. Å ena sidan kan språnget åstadkommas, utan att
analysobjektet är homogent, å andra sidan behöver det ej uppträda,
även om objektet är homogent (i vanlig, ej i KYLINS mening).
Jag tar beviset för mitt första påstående först. Antag att jag vill
göra en "konstansbestämning” för en association, som jag kallar
t. ex. Pteridietum, och dit jag räknar alla vegetationsfläckar, där
Pteris aquilina förekommer. (Jag förutsätter alltså, att jag fattar
associationsbegreppet vidare än brukligt, men det behöver endast
vara fråga om en gradskillnad.) Jag reser då omkring under jor-
dens alla himmelsstreck och uppsöker, enligt föreskrifterna för en
rätt konstansbestämning, alla de mest olika varianter av mitt Pteri-
dietum och lägger en ruta i varje. Sammanställer jag sedan alla
mina uppteckningar till en statistik på vanligt sätt, får jag en kon-
stant, Pteris aquilina, tronande i ensam glans i översta klassen.
Sedan kommer ingenting, och sedan kommer ingenting, och så
komma palmer och bananer och enris och ljung och allt möjligt i
brokig blandning i de lägre och lägsta klasserna. Jag har fått
språnget vid konstantklassen lika utpräglat, som om jag undersökt
en god association med endast en konstant (och dylika godkännas
av auktoriteterna). F. ö. är det ingenting som behöver hindra en
botanist med god ekonomi och reslust från att utvälja två kosmo-
politiska växter, som kunna växa tillsammans, och sedan resa om-
kring jordklotet från tropikerna till polerna och lägga en ruta, var-
helst "dessa två ses tillsammans. Är vår resenär tillräckligt noga
med att alltjämt uppsöka nya varianter av sin association, kan
utom den gamla, inlägger en ny betydelse, då han för full homogenitet, fordrar
även att de olika växtarterna skola växa lika tätt, d. v. s. i samma förband. För
min del vill jag kalla en yta, över vilken ett antal växtarter äro fördelade så, att
var och en för sig visar normal dispersion (SvEDBERG 1922 a), fullt homogen, hur
än de olika arternas individtätheter förhålla sig till varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
