Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sannolikheter — -
e
a
T T
{a}
o
a
Qa
1
238
framdraga de förra ur glömskan. Det torde därvid vara lämpligt
att servera dem på ett nytt, mera generellt sätt, som jag hoppas
samtidigt är mer lättbegripligt.
Jag utgår från en fördelning av
arterna på olika individfrekvensklasser, motsvarande fördelningen
av 1000 kombinationer av 3 olika ekologiska faktorer med vardera
10 intensiteter, under förutsättning att varje faktor varierar i
intensitet omkring ett medelvärde efter den normala (binominala)
frekvenskurvan, och att faktorerna fritt efter slumpens lagar kom-
0
Fig 3. Gången, inom en vegetations-
bildande artserie, av sannolikheten för
att gripa minst ett individ med en
yta av viss storlek, om arterna äro
koordinerade med var sin bestämda
ståndort och dessa senare bildas genom
kombination slumpvis av olika inten-
siteter av tre variabla ekologiska fak-
torer. (Abskissor = arternas nummer
i artserien, om de ordnas efter fallande
frekvens; ordinator = de tillhörande
sannolikheterna.) De fyra kurvorna
gälla för fyra olika ytstorlekar, som
förhålla sig som 1: 10 : 100 : 1000.
binera sig till “ständorter“ (jfr
ROMELL 1920, sid. 5—7). De fre-
kvenssiffror, som jag utgår ifrån,
representera den sammanlagda del
av ytan, där den ifrågavarande
faktorskombinationen råder. (Om
jag låter dessa siffror betyda in-
dividfrekvenser för växtarter, så
antar jag alltså helt enkelt, att
individtätheten är i stort sett
lika över hela ytan, men att indi-
viderna tillhöra olika arter allt
efter den ständort där de stå.) För-
delningen av ständortsuppsättnin-
gen pä olika frekvensklasser är icke
likformig; inom somliga frekvens-
områden finnes det fleraständorter,
som ha samma eller nära samma
frekvens, inom andra ändras fre-
kvenssiffran hastigt frän ständort
till ständort. (Under de förutsätt-
ningar jag gör, blir dä artmateria-
lets fördelning pa individfrekvens- |
klasser likadan.) Detta om de pri- -
mära sannolikheterna. Stándorts-
(resp. art-) materialets fórdelning pà olika sannoiikhetsklasser vid
användning av provytor av fyra olika storlekar illustreras av kur-
vorna fig. 3. Kurvorna äro konstruerade så, att ståndorts- (resp.
art-) materialet tänkes likformigt (= med konstant täthet) ordnat
längs x-axeln efter fallande sannolikhet, och över varje punkt å
x-axeln den tillhörande sannolikheten avsatt som ordinata. Ur dessa
kurvor kunna alltså vanliga F-%-kurvor konstrueras på alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
