Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
storlekar av provytor. Här är det nödvändigt att genast kupera
artserien på grund av den uppenbara omöjligheten att oändligt
många individ skola finnas pr ytenhet. Jag har därför antagit en
likformig fördelning efter individfrekvenser, ej från 0 till co, utan
fran 0 till n stycken pr ytenhet. I fig. 2 t. h. framställas de efter
sannolikheterna konstruerade F-%-kurvorna. Som man ser, skulle
enligt den förutsättning, som vi f. n. röra oss med vid användning
av små provytor, en topp uppträda i de låga frekvensklasserna —
men ej alltid i den lägsta; vid stigande provytestorlek skulle top-
pen vandra åt höger — därvid passerande mellanklasserna — och
till sist hamna i högsta klassen. Ett språng uppträder då mellan
högsta och nästhögsta klassen, men den sistnämnda är i förhål-
lande till klasserna åt vänster ej svagt representerad, tvärtom. —
De empiriska kurvorna ha endast en egenskap gemensam med
dessa kurvor, nämligen språnget nedom högsta klassen.
Ett tredje enkelt antagande om artmaterialets fördelning på in-
dividfrekvensklasser är, att alla arter ha samma individtäthet.
Konsekvenserna av detta antagande ha utförts av Kyrın. De re-
sulterande F-%-kurvorna likna de empiriska i intet annat avseende,
än att språnget nedom högsta klassen uppträder vid användning
av stora provytor.’
Av det anförda framgår, att icke vilken homogen artblandning
‘som helst kan ge upphov till F-%-kurvor, som visa de empiriska
kurvornas karakteristiska egenskaper. Dessa måste då betingas därav,
att artmaterialet fördelar sig på individfrekvensklasser ej alldeles
hur som helst, utan att någon viss normalfördelning med mer eller
mindre stor regelbundenhet alltid kommer igen. Hurudan är då
denna normalfördelning, och varav betingas den? Det är möjligt,
att fördelningen kan variera inom ganska vida gränser, utan att
Bör kurvan blir märkbart onormal. De empiriska kurvorna visa
som bekant, trots den goda allmänna överensstämmelsen i vissa
punkter, en stor detaljvariation.
Såvitt jag vet, är jag själv (ROMELL 1920) den förste och hittills
ende, som pa rent teoretisk väg konstruerat frekvensfördelnings-
kurvor, som visa alla de drag, vilka generellt kunna upptäckas
hos de empiriska F-Z-kurvorna. Da överensstämmelsen mellan mina
teoretiska och de empiriska kurvorna blivit bestridd på ett mycket
energiskt sätt av auktoriteterna, må det tillåtas mig att på nytt
"Anm. i korrekturet: Kyrıns F-%-kurvor äro felkonstruerade (jfr min snart utkom-
mande uppsats om frekvensfördelningen och sambandet mellan yta och artantal). Den
rätt konstruerade kurvan visar ännu sämre överensstämmelse med normalkurvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
