Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
TH. M. Fries har i likhet med E. Fries, om ock med någon tvekan, fór-
klarat Lichen lacteus L. (= Variolaria lactea Ach.) vara en missbildad Ochro-
lechia parella. Något Acharianskt exemplar har jag icke haft tillfälle att
undersöka och kan därför ej avgöra, om ÅCHARI art är densamma som
NYLANDERS. Men när WESTRING uppger, att den med lutsalt ger en röd fárg,
har han näppeligen haft den Nylanderska för ögonen. Anmärkningsvärt
är också, att TH. M. Fries lämnat de ovannämnda båda svenska exemplaren
obestämda; det norska har han däremot på etiketten kallat Variolaria
actinota Wahlenb., vilken redan av Acnarıvs förklarades vara indentisk
med V. lactea. Vare med Variolaria lactea Ach. hur som helst, det av
NYLANDER använda namnet äger enligt nu gällande nomenklaturregler gil-
tighet för här omnämnda lav. Och att den icke har nägot med Ochrolechia
parella att göra, framgår redan av bälens klorkalkreaktion.
29. Parmelia eaperata Ach. äterfunnen i Östergötland.
Tu. M. Fries kände år 1871 icke Parmelia caperata Ach. [= P. cylisphora
(Ach.) Wain.] från mer än två säkra svenska fyndorter, båda belägna helt
nära varandra i Östergötland. Där hade den ant räffats redan före 1833.
När den senast insamlats där, känner jag icke; sannolikt är dock, att det
icke skett efter prosten CHR. STENHAMMARS död (1866). Däremot föreligger
en uppgift (av S. ALMQUuIsT), att den (år 1873) skulle vara funnen på Hover-
berget i Bergs socken i Jämtland. Exemplar därifrån har jag ej sett. För så
vitt jag kunnat utröna, finns icke något sådant i Riksmuseets lavherbarium.
För ett par år sedan fick jag från lektor E. JÄDERHOLM till bestämning
några lavar, som insamlats av ett par hans lärjungar. Till min överrask-
ning fann jag däri vackra exemplar av P. caperata, tillvaratagna den 3 jan.
1919 vid Lindö nära Norrköping av Oror DAGBERG. Någon anledning att
misstänka något skolpojksstreck förelåg uppenbarligen icke, redan av det
skäl, att insamlaren icke hade någon aning om, vilken raritet han träffat
på. Om substratet lämnade etiketten icke någon uppgift, men av exem-
plarens beskaffenhet framgick, att de vuxit på en sten eller en klippvägg.
Om man bortser från lokalen i Jämtland, äro alla säkert kända fyndorter
för P. caperata inom vårt land belägna i ett litet område av Östergötland,
som mig veterligt icke i övrigt hyser några anmärkningsvärda växter med
sydlig utbredning. Hur den kommit på denna långt framskjutna förpost
— de närmaste fyndorterna ligga på Bornholm — torde vara svårt att säga.
Då den genom sin storlek och genom färgen är lätt igenkännlig, är det
knappt troligt, att den kunnat undandraga sig uppmärksamheten i övriga
delar ’av södra Sverige, om den funnes där. Att detta dock icke är alldeles
omöjligt, visa de på senare åren gjorda fynden t. ex. av Parmelia pertusa.
Te.
ästergötland.
JU. Caloplaca lactea (Mass.) Lettau i
Till Caloplaca pyracea (Ach.) Th. Fr. ha de svenska lichenologerna utan
allt tvivel fört skäligen heterogena former, elementararter med fränd-
skapsanknytningar ät olika häll, och det material, som förvaras i vära
museer, tarvar helt visst en noggrann revision. I fasc. XXXIII (n. 816) av
mina “Lichenes suecici exsiccati“ har utdelats en dylik med C. pyracea för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
