Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
dorus i Ölmevalla) borde ha angivits, att växten fortfarande står alt finna
på samma ort.
Till innehället sluter sig en något heterogen och tyvärr icke alldeles
komplett litteralurförteckning (exempelvis saknas uppgifter lämnade i
denna tidskrift, sid. [71]—|72], 1909) jämte några ord om naturskydd och om
en uppsamlingscentral för växtgeograliska rön fran Halland.
G. Erdtman.
FELIX, J,Leitfossilien aus dem Pflanzen- und Tierreich
in systematischer Anordnung. — vi + 228 sid, 566 textfig.
Engelmann, Leipzig 1924.
Professor FELIX’ bok, som nu utkommit i sin andra upplaga, gör icke
anspråk på att kunna tjänstgöra som uppslagsverk vid fossilbestamning.
Närmast är den avsedd som ett paleontologiskt repetitorium för dem, som
studera geologi. Disproportionen mellan skildringen av vaxtfossilen och
beskrivningen av djurfossilen är liksom i de flesta liknande framställ-
ningar högst betydlig. Åt växtfossilen ägnas blott 22 sidor, inrymmande
ytterligt summariska uppgifter. Av diatomeer avbildas två arter, av
characeer ett recent exemplar av en Chara-art, bryofyterna förbigås, av
dikotyledoner anföras Betula, Salix, Dryas och Credneria. Skildringen av
djurfossilen är mer fyllig; exempelvis omnämnas och avbildas bland
molluskerna arter av Leda, Yoldia, Area, Astarte, Mya, Pholas och andra
ännu kvarlevande släkten. I slutet av boken finnes en tabellarisk revy av
de skilda systemens ledfossil, vilken, åtminstone vad de botaniska ele-
menten betrüllar, är mycket ofullständig. Litteraturhänvisningar saknas.
— Det är skada att icke mera gjorts av ett så tacksamt ämne, Vad väx-
terna angår hade exempelvis avbildningar av karakteristiska arter från
elt flertal tertiärfloror varit ytterst välkomna. I detta sammanhang kan
särskilt erinras om Mrs. E. M. REms eleganta undersökningar och samman-
ställningar rörande västeuropeiska pliocenfloror (A comparative review of
pliocene floras, based on the study of fossil seeds. — Quart. Journ. Geol.
Soe., Vol. LXXVI, 1920, m. fl. ayhandl.). Angående mikrofossil visar W. IH.
BunnELL i en liten uppsats i The Naturalist, maj 1924, att kameran kan
komma till god användning även när det gäller avbildandet av ståndar-
mjöl, sporer m. m. Slutligen borde, åtminstone rent pedagogiskt sett, ett
kapitel om undersökningsteknik, eventuellt jämte skildring av en eller
annan instruktiv fyndort för viktigare floror eller faunor, varit att önska,
0. G. E. E.
LÄMMERMAYR, L., Die Entwicklung der Buchenassoziation
seit dem Tertiàr. — FEbpE: Reperlorium spec. nov. regni veg.,
Beihelte, Bd. XXIV. 100 sid, 7 kartor. Berlin-Dahlem 1923.
En beskrivning av de paleontologiska fakta, som kunna uppenbaras
genom ett hammarslag eller ett tag med spaden, àr nágot som máste respek-
teras. LÄMMERMAYRS arbete däremot óverflódar av hypoteser och synes
närmast vara grundat på en del ganska ofullständiga litteraturstudier.
Efter några kapitel om bokens genealogi och de tertiära Fagus-arterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
