Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Bestånd:
S n å r s k i k t e t:
Pinus silvestris e, 1 5 exemplar, c. 2 m höga, af oregelbunden växt,
c. 20 år gamla, genom stympning något buskaiiade.
Högsta fältskiktet:
Avena pratensis r Solidago Virgaurea I
Juniperus communis s, 45—90 cm Arabis hirsula starkt hårig form)
hög e, i fröspridning
*Scabiosa Columbaria s 2 Centaurea Scabiosa e
Spiræa Filipendula s Festuca elalior e
Dactylis glomerata /, hufvudsakli- Pinus siloesiris e, ett buskartadt
gen i enbuskarne exemplar af ungefär samma
Phleum Roehmeri I ålder som de i snårskiktet
*Potentilla rupestris I Poa pratensis e
Rosa3 mollis Sm. v. typica Sc.hz. e. »Ifrågavarande form tillhör
hufvudsakligen sydöstra Sverige, särskildt Gotland, och
Östersjöprovinserna.» Matsson.
Rosa mollis Sm. nigrans Matss. e. »Förut endast känd från Vg.
Sättra 22/7 1875 P. F. Lundqvist. Egendomlig hårtyp å småbladens
undersida: hår jämförelsevis korta, ej tilltryckta, icke hopfiltade,
och i sammanhang härmed stark pruina (sannolikt för att skydda
mot för stark afdunstning). Denna typ förekommer hos en bel
grupp specialarter, alla från västra Sverige och Norge. Ej
uppträdande hos af mig sedda exemplar från annat håll. I litteraturen
finnes ingen uppgift härom, då detta förhållande ej förut synes hafva
observerats. Egendomliga äro också de talrika svarta
subfoliargland-lerna. Men dylika glandier finnas såväl hos en dei västkustformer
särskildt från Norge som hos former från Britt, öarna som ock från
Östersjöprovinserna. A former från största delen af Sverige äro de
mycket sällsynta. Jag nämner aili detta, emedan det sannolikt står
i sammanhang med mycket egendomliga förhållanden å växlplatsen.
För min del tror jag, aff nigrans är endemisk från Vg.» Matsson.
Rosa mollis Sm. nigrans Matss. var. e. »Tydligen modifikation
af föregående.» Matsson.
Sorbus scandica e *Stipa pennata e
1 De Hui.T-NoKRLiNska ymnighetsgraderna: y = ymnig, r = riklig, s = strödd,
I - tunnsådd, e = enstaka. Jmfr för öfrigt hvad formations-terminologien
beträffar Sernander, De sydnerikiska barrskogarne.
2 De med * utmärkta återfinnas i Nii.s I.agerheims förteckning. Jmfr p. 51.
:l Möjligen faller någon af de anförda /(osa-arterna strax utom profytans område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
