Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Vartofta-Åsa ka-loka len.
Den 9 augusti 1906 tillbragte jag i Vartofta-Asaka, åtföljd af
fil. kand. A. Stalin. Vi uppsökte här prosten Ii. J. Websén och
bonden Klas Jansson på Bondegarden och erhöllo af dem
synnerligen värdefulla upplysningar.
Ett stycke N om sockenkyrkan går en liten rullstensås fram.
Där den vid Bondegården genomskäres af landsvägen, gör den ett
knä. Stipci-lokalen delas härigenom i två partier, ett östligt
tillhörande prästgården och elt västligt på Bondegårdens ägor.
Östra partiet. Asen går i NO—SV och är här liksom öfver den
del af dess lopp. som jag hann följa, getryggartadt utbildad. På en
kortare sträcka hade prosten Wersen och Klas Jansson funnit, den
förre i början af 1890-talet, den senare för 1 -2 år sedan, resp. 1
och 2 individ. Det första individet hade varit stort med minst ett
10-tal inflorescenser, som på en gång hade blifvit hänsynslöst afryckta
af någon våldsverkare. Det kunde ej nu återfinnas — antagligen
hade det snart efter våldsgärningen utdött men i samma enbuske,
intill hvilken det stått, fanns etl ungt sterilt individ. Jansson’s
exemplar, som mera sparsamt hade blommat, återfunnos båda,
äfven de för året sterila. Det största bildade en rund tufva på c.
1 dm diameter. Dessutom lyckades vi inne i enbusken uppspåra
tvenne unga sterila individ.
Inom området för Wersen’s och Jansson’s exemplar utskärs en
profyta, hvars norra och södra gränser förlades strax utom de
nämnda S/z/>a-förekomsterna. Sluttningen var brant, c. 20° åt SO.
Högsta punkten belägen drygt 2 meter under Asaka kyrkas sockel
(enligt generalstabskartan 224,i o m ö. h.). Kullens nedersta parti
var redan något beladt, annars betas lokalen svagt och först på
sensommaren och hösten. Detla betade parti sträckte sig 3 m ofvan
den nedanför liggande åkern. Åsens rygg låg c. 10 m ofvan
densamma. Profytan sträckte sig från den nämnda 3-meterslinjen upp
till åskrönet, som utgjorde profytans öfre 20 m långa
begränsningslinje. Från ändpunkterna af denna fälldes vinkelräta linjer nedför
åsslultningen. — Asmaterialet bestod af ett något lerigt grus med ej
starkt rullade stenar. Gruset var rikt på siluriska skiffrar och
kalkstenar. Det täcktes af en 20 - 25 cm mäktig, lucker, svart, sten- och
grusblandad mylla. Fuktighetsgrad "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
