- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 2. 1908 /
59

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

rung der Stranddistel (Eryngium maritimam) ergriffen hat.»
Ascher-son och Gkaebner vittna på samma sätt p. 108: Die decorative
Verwendung dieses auch, besonders in Nordwest-Europa in Gärten
gezogenen) Grases, dessen Fundorte deshalb oft allgemein bekannt
sind und zuweilen bis zur Vernichtung der Pflanze ausgebeutet
werden, ist namentlich im östlichen Gebiete allgemein. Schon vor
dem Aufkommen der Makart-Bouquels war es im nordöstlichen
Flachlande allgemeine Sitte, den »wilden Flachs» in Vasen als
Zimmerschmuck aufzustellen.»

4 Holanisternas insamlingar. Hur mycket det än är att beklaga
för Stipa’s historia, kan man knappast klandra Asaka-borna för att
de plockade det vackra gräs, som prydde backarna i deras
hembygd. De visste ej, hvilket betydelsefullt naturminnesmärke de
hotade i dess existens; och de voro ju i sin fulla rätt. Detta äro
icke de växtsamlare och botanister, som år ut och år in hemsöka
Asaka för att roffa åt sig de stackars exemplar, som för tillfället
stå i sin fruktskrud. De veta också eller borde veta, hvilken fara
deras insamlingar af den rara växten innebära för dess fortlefvande.
Uppgräfvande! eller uppryckandet af hela exemplar är naturligtvis
den värsta vandalismen, men äfven de, som inskränka sill samlarnit
till alt endast taga en eller annan inflorescens, göra under
närvarande fölhållanden obotlig skada. Hvarje minskning af den
eventuella föryngringen genom frö är nu, sedan växten blifvit så
sällsynt, som nyss framhölls, ödesdiger. — De få 190(5 kvarlefvande
exemplaren voro allesammans unga. Detla visar i själfva verket,
huru efterhållen Stipa är af botanisterna.

Det är en bjudande plikt för oss botanister att söka få de
ärevördiga Sfipa-Iokalerna vid Asaka skyddade. Båda områdena på
ömse sidor om landsvägen måste kringgärdas och deras flora
fridlysas. Ungefär 100 meter af hvardera åssträckningen är tillräckligt,
och på Bondegårdens ägor är det nog att låla den norra inhägnaden
framgå öfver själfva åskammen.

Dala-lokalen.

I Carl Hartman’s herbarium, hvilket som bekant förvärfvats af
Uppsala universitets botaniska institution, ligga ett par exemplar af
Stipa pennata ulan etikett, men åtföljda af denna skrifvelse:

Höglärde Herr Lector Hartman!

Emedan jag funnit Stipa pennata på ett förut okändt växtställe,
tar jag mig friheten att underrätta Herr Lector Hartman derom. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/2/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free