Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Som det 1111 är öfver 40 år sedan jag var vid Hvaltorp, minnes
jag föga om besöket där, så mycket mer som jag aldrig särskildt
sysslat med gräsen, .lag vill minnas, att jag genom folkel i gården
fick veta, hvar Slipa växte. Jag tror, att det var på en åker-ren
och att det lilla, som fanns, var nedtrampadt, så alt det var svärl
att få ett någorlunda skapligt ex. Jag kommer säkert ihåg, att det
inne i stugan fanns hängande på ena väggen (till vänster, då man
kom in) ett par rätt stora vippor (»blomkvastar») af Stipa. — Att
jag skulle tagit den där vid gården inplanterad, tror jag icke.
Odlade växter föraktade både jag och andra Skolpojkar på den tiden.»
Själfva årtalet för Slipas lotala försvinnande, vare sig nu detta
skett genom bortplockning eller kalottens ytterligare kringskärande,
torde bli svårt atl fastställa. Troligen ligger det icke långt efter
1864, då ju de sista .S7//)«-tufvorna redan voro fåtaliga och illa
åtgångna. Bonden på gamla Äkarpsgården, dit nu som nämndt
Go-kullen liör, kände mycket väl Lill atl »Stipapennata» (båda namnen
hade sammansmält till elt) en gång hade växt därstädes. Han var
nu en medelålders man, men hade aldrig sett växten på Gokullen.
De ilesta herbarie-exemplar efter upplöjningstiden, som äro
eliket-terade för Valtorp, härstamma nog från tufvan i
Ingelstorpsträd-gården.
Öfversikt af Stipa-samhällenas sammansättning- och ställning’
inom den europeiska oeh skandinaviska vegetationen.
De tre S?/joa-lokalernas vegetation kan i korthet skisseras som en
Drudes (I p. 42) »Trockne Hügel-Triftformation (der Boden
zusammenhängend mit Stauden, eingestreuten Halbsträuchern und Gräsern,
stellenweise mit Gebüsch bedeckt»). Närmare bestämdt beteckna
vi den i anslutning till Sernander (1900 p. 29—34) och Hult (I p. 218)
som en örtbacke, stadd i öfvergång till elt lörnsnår. Ingendera af
dessa kan under nuvarande klimatiska förhållanden annat än som
edafoider1 bestå som ett fullt naturligt växtsamhälle inom den
1 Schimper skiljer (p. 176) som bekant på två formationsgrupper: »die
klimatischen oder Gebietsformationen, deren Vegetationscharakter durch die Hydrometeore
beherrscht und die edaphischen oder Standortsformationen, wo derselbe in erster
Linie durch die BodenbeschatTenheit bedingt ist.» t anslutning till termen edafisl;
’af ëåapos, mark) formation skulle jag med namnet edafoider vilja beteckna de små
fläckar med afvikande vegetation, hvilka, framkallade af lokala olikheter i markens
beskaffenhet, förekomma i större växtsamhällen vare sig af klimatisk eller edafisk
natur, och hvilka just genom sin lokala, stundom äfven rent tillfälliga natur ej
lämpa sig att benämnas efter samma principer som de relativt stora växtsamhällen,
af hvilka de äro omgifna. Flera dylika edafoider skola i det följande behandlas och
diskuteras. — Ordet kan äfven användas som adjektiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
