- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 2. 1908 /
81

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

och öfver engelska kanalen når den ej. Söderut sträcker den sig
till Balkanhalfön och norra Italien. — Den skandinaviska
utbredningen sluter sig tämligen nära till förekomsterna utmed det baltiska
hafvets södra och sydöstra strand. Den omfattar nämligen Gotland,
Öland samt de östliga provinserna från östra Skåne, där den är
sällsynt — saknas i västra Småland - upp till Gästrikland,
Västmanland och Närke. I Norge och Danmark saknas den och i
västra Sverige har den en mycket spridd utbredning i Västergötland,
Dalsland och Värmland. I Västergötland är den mycket rar;
uppgifves af Rudberg p. 4(5 för Falköping; kyrkogården, hvarest den
tydligen ej är ursprunglig, Vartofta-Asaka, Vänersborg och
Ålleberg. Med Vartofta Asaka» menas antagligen just >S7(p«-lokalen,
där den ytterst sparsamt återfanns af mig 190(>.

Växer på backar, ängar och fält, gärna på torr och varm grund.
Ingår i de sydrvska stäpperna; t. ex. för Kiew uppger Holtz’p. 158:
An sonnigen beraseten Abhängen alter Steppen. Från Westpreussen
har Scholz den från sina kurzgrasige Triften med Stipa, om hvilkas
vegetation p. 7(5 talats, och från sin »Mischwald , som väl närmast
är besläktad med den svenska löfängen.

Asperula tinctoria. Del västsibiriska utbredningsfältet fortsätter
genom södra och mellersta Ryssland, där det når alla
Östersjöprovinserna och Ösel, in i Donauländerna, Österrike-Ungern och
Tyskland. I detta land få vi den vanliga omsvängningen mot SV,
här gående från Mecklenburg förbi Harz in i Frankrike, hvarest arten
när Paris. I Belgien, Holland och Storbritannien saknas den
alldeles. Söderut når den Pyreenerna och mellersta Italien. — Dess
skandinaviska område sammanhänger med det transbaltiska. Öland
och Gotland äro dess hufvudcentra hos oss. För öfrigt uppträder
den på svenska fastlandet mest i de sydöstra provinserna, nämligen
vid Ukna i Småland, på spridda ställen i Östergötland, Närke,
Södermanland och Uppland fram till Uppsalatrakten. Isolerade
härifrån komma de sydnorska (Kristiania), västgötska och än mera
de jylländska (Aalborg) lokalerna. I Västergötland växer Asperula
tinctoria utom vid Bondegården på ett ställe mellan Kälfvene och
Näs i närheten, vid Smula samt i Skärf V om Billingen.

Asperula tinctoria är utprägladt xerotermisk. Den älskar torr och
varm jord samt öppet läge. I Ryssland ingår den i stäppfloran;
fran Kiew säger t. ex. Holtz p. 1(19: »Auf Abhängen alter Steppen.
Från Westpreussen uppger Scholz den som förekommande i die
Formation der Kalkhügel - här också stundom mot brynet af tall-

Svensk Botanisk Tidskrift 1908. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free