Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(10)
garfämnen och garfsyror, pyron-, xanton- och flavongruppen, glukosider.
lerpener och kamferarter, fgtosteriner och karotener, hartser, öfriga
alicyk-liska växtämnen, alkaloider, alifatiska aminer samt puringruppen,
aminosyror och polypeptider, ägghviteämnen, kromatoforernas och cellsaftens
färgämnen. svafvelhaltiga växtämnen, växternas askbeståndsdelar. På hvarje
grupp upptager förf. de kemiska karakteristika och de väsentliga
framställningsmetoderna, hvarjämte arbetet utmärkes af en viss relativ
fullständighet med afseende på de upptagna ämnenas omnämnande. En
omständighet, som förökar arbetets värde, är de tlitiga literaturhänvisningar
författaren gifvit: man skulle t. o. m. kunnat önska dem ännu rikare,
speciellt kanske för hvarje kapitel en kort förteckning öfver de viktigaste
äldre och nyare arbeten, som behandla ämnet. Literaturhänvisningarna
gå fram till året 1907. hvadan arbetet kan sägas vara up to date».
Af stort intresse för hvarje botanist äro framför allt fett-,
kolhydrat-och ägghvitegrupperna, där genom de senaste årtiondenas glänsande
synteser växtkemien tilldragit sig allmän uppmärksamhet. Del I afslutas af
tre register: autorsregister, sakregister och växtnamnsregister.
Då undertecknad icke är fackman på det kemiska området, vill jag
icke inlåta mig på någon detaljgranskning af själfva de kemiska data.
Men i ett annat afseende tror jag mig böra göra en invändning, ehuru
jag förutser, att en diskussion om frågan är lönlös, bl. a. därför att jag
för deduktionen af min mening skulle behöfva minst lika många sidor
som de rader, hvilka här stå mig till buds. När författaren börjar sin
inledning med dessa ord: »Redan nu kan växtfysiologien sägas vara
identisk med växtkemi», så tror jag icke att författaren får alla med sig.
Det program, som detta inledningskapitel innebär, är föröfrigt icke nytt;
i midten af 1800-talet var det kanske mest en vogue och gick under namn
af den naturvetenskapliga materialismen med mottot »kraft och materia".
I den läran är jag och alla jämnåriga uppfostrad genom populärliteratur,
läroböcker och föreläsningar. Att programmet icke dess mindre innebär
en lika optimistisk som utopisk orimlighet, synes mig numera, efter långa
ar. själfklart. Utgångspunkten för hvarje betraktelse i den vägen synes
mig kunna formuleras så: All omedelbar erfarenhet är psykisk. Denna
sats synes mig axiomatisk. Antages den, är det klart, att kraft och
materia eller, som det modernare heter, > energi och materia» d. v. s.
fysikens och kemiens grundbegrepp, icke äro omedelbara erfarenheter,
utan genom abstraktion framsprungna begrepp. Att framställa de
biologiska fenomenen som en summa af fysiska och kemiska fenomen
innebär från denna utgångspunkt en omöjlighet. Härmed följer emellertid
icke nödvändigheten att i den fysiologiska forskningen återinföra
Hilfskräften*. Så länge man söker med naturvetenskapliga abstraktioner som
vetenskapliga hjälpmedel, skall man naturligtvis icke i den lefvande
naturen finna annat än fysiska och kemiska krafter» och aldrig en
»lifskraft».
För att om möjligt belysa min tankegång tar jag följande exempel.
Antag, att jag ser en röd färg. Detta röda är en förnimmelse hos mig,
tillhör alltså min psyke. Om en annan person ser samma röda färg, är
den fortfarande en förnimmelse och tillhör under rubriken rödförnim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
