Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(11)
melse» hans psyke. En annan persons psyke (inklusive de
elementäraste förnimmelserna) kan jag ieke förnimma. Men min och lians
röd-förnimmelse yttra sig med samma symptom, d. v. s. äro lios mig
lagbundet sammankopplade med andra förnimmelser, som äro lika, vare sig
jag eller han har rödförnimmelsen. Rödförnimmelsen åstadkommer t ex.
ett påskyndande af andningsrörelserna på samma gång som deras djup
minskas. Då jag förutsätter en psyke inklusive förnimmelser) hos en
annan person, är detta ingen omedelbar erfarenhet, men ett postulat, utan
hvilket allt umgänge och all forskning vore omöjlig. Detta postulat är
en tvingande nödvändighet, på hvilken ingen tviflar. Denna analogi om
en psyke hos andra än mig själf måste man af lika tvingande skäl
utsträcka till allt djurlif, och att draga någon gräns mot växtlifvet går lika
litet, då själfva de fysiologiska grundfenomenen hos allt lefvande, ända ned
till de encelliga och äggcellen, äro så öfverensstämmande. Man tänke
sig, att jag studerade t. ex. min egen rödförnimmelse» i alla dess symptom,
d. v. s. alla de lagbundet därmed sammanhängande förnimmelserna; att
jag undersökte t. ex. det röda ljusets brytning i ögat, blodströmningen
och pigmentsönderdelningen i ögats hinnor, den elektriska strömmen i
den funktionerande opticus, de kemiska processerna vid dess fortskridande,
blodtillflödet till stora hjärnans nacklob, andningsrörelsens kurva o. s. v.
Alla dessa processer skulle jag på samma sätt (och i praktiskt afseende
lättare, hvilket liär icke har någon betydelse) kunna studera hos en annan
varelse och kallar dem i vidsträckt mening fysiskt-kemiska fenomen. Då
jag studerar mig själf fysiskt-kemiskt ser jag faktiskt bort från mina egna
förnimmelser, då jag studerar andra lefvande varelser, ser jag faktiskt
bort från den tvingande analogi, som nyss nämndes. Allt sökande efter en
lifskraft» i vitalismens mening är alltså lönlöst, då denna »lifskraft» är
en visserligen tvingande, men genom omedelbar erfarenhet icke
konstater-bar analogi.
Icke dess mindre existerar icke någon identitet mellan de
fysiskt-kemiska fenomenen och lifsfenomenen. Dylika identitetssatser äro just
de felslut, som leda de s. k. exakta naturvetenskaperna in absurdum
vid tolkningen af lifsfenomenen och som leda till de af oss själfva
skapade eviga världsgåtor, hvarom t. ex. en Dubois-Reymond med
odisputabel logik talar, utan att han själf anar de fel i premisserna,
som ledt honom dit. Det är dessa gåtor, som en Haeckel söker lösa
genom att dyka allt djupare ned i metafysiken med antagande om
atomsjälar o. s. v. Ett exempel på ett sådant identitetsfelslut är t. ex. den
mekaniska värmeteoriens sats: värme är arbete. Erfarenheten säger blott:
värme är (kvantitativt) ekvivalent med arbete. Allt hvad vi vetenskapligt
kunna konstatera är det lagbundna bredvidhvarandra-uppträdandet af
fenomenen. Allt sökande efter en identitet mellan psykiskt olikartade
fenomen leder ofelbart ut i teologiens eller metafysikens irrgångar.
Då undertecknad här markerat en annan ståndpunkt än författarens i
en fråga af allmänt vetenskaplig art, är detta en sak, som icke innebär
någon anmärkning mot själfva arbetet. Prof. Euler fattar själf sitt
uttalande som ett program, som nutiden icke realiserat, men som framtiden
med visshet skall förverkliga. Därför hafva också hans principer — i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
