Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(14)
Marsupella ciquatica Sch i fin.
M. capillaris Kaalaas.
Cephalozia divaricata var. grimsulana Kaalaas.
Cesia varians Lindh.
Af Sphagna äro 17 arter för området angifna, hvaraf följande äro de
märkligaste:
Sphagnum centrale C. Jens., S. inundatum Russ., 5. Russowii Warnst.,
S. Warnstorfii Russ., S. angustifolium C. Jens., S. balticum Russ., S.
Jen-senii H. Lindh. £ 4(//(,,.;
Birger Nilson, Die Flechtenvegetation des Sarekgebirges. •—
Naturwissenschaftliche Untersuchungen des Sarekgebirges in
Schwedisch-Lappland, geleitet von dr Axel Hamberg. Band III, s. 1—70.
Stockholm 1907.
Förf. af denna afhandling deltog sommaren 1903 i de af nuvarande
professorn dr. A. Hamberg planlagda och ledda undersökningarna al
Sarekområdet och hopbragte därvid rätt stora lafsamlingar.
Bearbetningen af dessa har, såsom alltid är fallet med samlingar af detta slag,
tagit en ganska lång tid i anspråk. För att kunna lämna en
fullständigare bild af lafvegetationen i det besökta området bar förf. också
bearbetat de samlingar, amanuensen T. Yestergren hemförde därifrån under
åren 1900, 1901 och 1904. Afseende har dessutom fästs vid P. J.
IIell-boms undersökningar under åren 1864 och 1871, utan att förf., för så
vidt det framgår af hans framställning, underkastat dennes uppgifter
någon granskning.
Den systematiska uppräkningen af områdets lafarter föregås af några
kapitel af mera allmänt liehenologiskt innehåll: »Lafarternas utbredning
i det undersökta området», »Om substratets betydelse», »Sorediebildningen»,
»Om den långvariga snöbetäckningens inverkan på lafvarna», »Om
lafvar-nas utveckling i närheten af glaciärisens, »Om förekomsten af färgadt
märglager» ocli »Rostiga (oxiderade) former». Den, som närmare vill
taga kännedom om förf:s framställning i dessa stycken, hänvisas till
själfva afhandlingen; att i korthet referera densamma är knappt
möjligt. litt par punkter må dock i korthet beröras. Synnerligen länge
uppehåller sig förf. vid sorediebildningen och polemiserar därvid skarpt
mot den bekanta lichenologen G. Bitter i Bremen. Enligt Nilson äro
soredierna bildningar af rent biologisk eller ekologisk natur, hvilkas
uppträdande direkt betingas af yttre faktorer, och däraf drager ban den
slutsatsen, att de äro så godt som utan värde för särskiljandet af arter eller
former. I praktiken synes han belt och hållet frånkänna dem allt sådant
värde. Till följd af denna sin åsikt och sin för öfrigt skäligen ytliga
metod vid undersökningen af de lägre systematiska enheterna sammanför
han också under samma varitets- eller artnamn former, dem hvarje
nutida, ej endast i herbarier utan äfven i fria naturen arbetande lichenolog
haller skilda. Jag behöfver i det hänseendet blott hänvisa till hans
framställning af släktet 1’liyscia och Parmeliæ af o//yaceu-gruppen. Förf:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
