Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
svagt utveckladt, men vattenformerna af de amfibiska växterna,
t. ex. Peplis portula, Teucritiin scordium, Veronica scutellata, Junius
supiniis f. fluitans m. 11., utmärka sig genom talrika oförgrenade
adventivrötter, som utgå från bladfästena. Ofta utmärka rötterna
sig genom sin längd, t. ex. hos Slratiotes aloides, där vanligen endast
en föga förgrenad rot uppträder, som tjänstgör som förankringsorgan.
Utom som förankringsorgan tjänar roten på grund af sin lakunösa
byggnad som respirations- och llytorgan. Hos Menyanthes trifoliata,
stundom Veronica scutellata m. fl., är roten äfven på grund af sin
rikliga klorofyllhall assimilerande, ett rön, som förf. gjorde redan
på våren 18X8 vid Fågelsång i Skåne och som äfven linnes
omnämndt i litteraturen.
Hadroinel och de mekaniska väfnaderna äro föga eller icke
utvecklade. Rothårsbildningen är svag eller ingen." Stundom saknas
rötter (Utricularia, Aldrovandia, Salvinia m. 11.).
Stammen: Lång, i synnerhet i rinnande och djupare vatten,
ofta rikt klorofyllförande, l. ex. hos Menyanthes trifoliata,
Hydroco-tyle vulgaris ni. 11. Längden står i sammanhang med den svagare
belysningen i vattnets djupare, lager. Den tunna och böjliga
vatten-stammen — endast undantagsvis är den tjockare, I. ex. hos
Menyanthes, Ranunculus sceleratus — visar ofta en riklig förgrening
(Myriophyllum, Ratrachium m. 11. och flera submersa landväxter),
hvilket bidrager lill förökningen, då stammen ruttnar nedtill, så att en
hel koloni kan uppstå eller ett enda individ. Del bildas härigenom
riktiga undervattensängar. Skär man af en gren af Eloden
cana-densis, Ratrachium o. a., så växa de fort och slå rötter. De nedersta
internodierna äro längst, hvilket äfven förklaras af den svagare
belysningen. Endast försvagadt diffust ljus står till förfogande för
assimilationen. Ingen så stor skillnad mellan hufvud- och
sidoaxlar som hos landväxterna finnes, en följd af de förändrade
ab-sorptionsförhållandena. De mekaniska elementen bilda jämte del
egentliga kärlknippet en axil sträng eller tendera därtill för all ge
vederbörlig dragfasthet. — Stundom äro stjälkens internodier
sammandragna (Lobelia, Litorella, Vallisneria). — Stundom finnes ett
längre eller kortare på bottnen krypande rliizoni (Litorella).
1 H. Potonié s NaturwissenschaftlicheRepetitorien.nl: Botanik von Cari. MøEI.f.r
und H. potonié, pag. 9. Berlin 1893.
2 R. H. Pond har hos de vattenväxter han undersökt funnit förekomsten af
rothår snarare vara regel än undantag. (The biological relation of aquatic plants to
the substratum t:. S. Fish. Comm. Report for 1903. 1905.)
Svensk Botanisk Tillskrift VMS. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
