Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISO
framkallad af det diffusa ljuset. Bladen sträfva i sistnämnda fall
alt mer eller mindre antaga bandform, närma sig Schencks 2:dra
bladtyp. En annan egenhet, som utmärker de submersa bladen,
är deras lunnbet och genomskinlighet, egenskaper, som i första
rummet betingas af det reducerade mesofyllet. En dylik förtunning
är mycket tydligt märkbar hos Plantago major f. submersa och ännu
mera hos Polygonum persicaria f. submersa, Teucrium Scordium f.
submersa. Veronica scutellata f. submersa. Hos de två senare
observeras därjämte en tydlig dilatation af skifvan, så att bladen hos dessa
tvenne vattenformer på sätt och vis utgöra en mellanform mellan
Schencks 2:dra och 3:dje typ. Hos alla tre dessa genomlysande
blad är pallisadparenkymet svagare utveckladt, i det att cellagrens
antal förminskas och cellerna tendera till eller antaga nästan
iso-diametrisk form, en frappant likhet med skuggbladen. Äfven hos
andra submerser har samma förhållande iakttagits. En tendens
till skifvans sönderflikande, att öfvergå till Schencks l:sta tvp, finna
vi hos Braya supina f. submersa och Potentilla anserina f. submersa,
den senare på de första stadierna af nedsänkningen, innan skifvorna
reducerats alltför mycket, då nämligen bladtänderna i början nästan
ha karaktären af llikar; så äfven hos submers Ranunculus auricomus,
hvars rolblad ofta få smala flikar.
Andra anpassningar träffas hos Potentilla reptans f. submersa och
Ranunculus sceleratus f. fluitans, som nämndt redan omtalad at
Ascherson, hos hvilka bladskaften efter hand som vattenytan höjes
förlänga sig, för att hålla bladskifvorna i luften, resp. flytande på
vattnet. Flytande blad observerades också hos Spiraea fllipendiila.
Det förändrade växtsättet står i sammanhang med det mekaniska
systemets tillbakabildning hos submersa former. Det kan i
synnerhet vackert iakttagas på Plantago major f. submersa, hos hvilken
form kollenkymsträngarna alldeles saknas. Likaledes hos den
submersa formen af Galium palustre, på hvilken stamkanternas
kollenkymsträngar äro mycket svagt utvecklade.
Ett egendomligt förhållande iakttogs som nämndt hos submers
Ranunculus flammula på Senoren, där 2 olika former anträffades,
en på djupare vatten med fyllodieartade blad, äfven funnen på
Öland, närmast lik Ranunculus flammula ß intermedia Hu (II.
flammula ß radicans Nolte) på Vätterstränderna, en annan på grundare
vatten med små, tydligt utvecklade ovala bladskifvor.
Vid hydromorfosen sträfva håren, liksom bladtänder och kortare
llikar, att försvinna. Hos Innia britannien bibehållas dock håren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
