Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
äro inga egentliga xerofiler och äro måhända ej vana att öppna
sina klyföppningar sä vidt i fuktig miljö, så alt de någorlunda kunna
reglera vattenmängden. Kanske dessa rent af ha förmågan att sluta
sig, när vattentillgången blir alltför riklig, särskildt de närmare
:s o. I) 4 5
Hg. 1. 1. Leontodon autuinnalis f submersa.
2. Inula britanica f. submersa.
I! Veronica scutellata !’. submersa.
4. Teucrium scordium f. submersa
."». Plantago major i", submersa.
(i. Galium palustre i. submersa.
10 11
7. Ranunculus flammula C. submersa.
8. Ranunculus repens 1’. submersa.
9. Potentilla reptuns 1’. submersa.
10. Potentilla anserina f. submersa.
11. Polygonum auiculare 1’. submersa
medelnerven belägna.1 Förglömmas må ej heller, att bladskifvorna
pä samma gång de afsmalna vanligen äfven förlänga sig, en effekt,
’ Detaljerade undersökningar öfver klyföppningarnas förhållande på nedsänkta
växtdelar ha företagits af O. PonscH (Zur Kenntniss des Spaltöffnungsapparates
submerser Pflanzentheile. Sitzungsber. k. Akad. d. Wiss in Wien 1903). Han visar,
att klyföppningarna i vattnet antingen fä en annan fysiologisk funktion eller också
ha en smal eller ingen springa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
